From kosova at jps.net Fri Apr 5 11:57:12 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 5 Apr 2002 08:57:12 -0800 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Cili_=EBsht=EB_plani_i_Uashingtonit_p=EBr_Ballkan?= =?iso-8859-1?Q?in=3F_?= Message-ID: Cili ?sht? plani i Uashingtonit p?r Ballkanin? Isuf Hajrizi (Uashington, 4 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Nuk ?sht? fsheht?si q? administrata amerikane d?shiron q? t? k?t? sa m? pak pun? me mini operacione si ato n? Ballkan tani q? ?sht? dh?n? pas nj? politike globale n? luft?n kund?r terrorizmit dhe domonimit t? sferave t? influenc?s n? bot?. Mir?po para se t? heq dor? nga operacione t? tilla si ato n? Ballkan, Uashingtoni d?shiron t? sigurohet se investimet q? ka b?r? deri me tash p?r arritjen e paqes n? rajon t? mos shkojn? huq. Objektivi i administrat?s actuale amerikane p?r Ballkanin p?rfshin? integrimin e k?tij rajoni me pjes?n tjet?r t? Evrop?s; kalimin gradual t? p?rgjegj?sis? p?r Ballkanin n? duart e evropian?ve por duke ndihmuar n? rrug?n p?r nj? tranzicion t? suksessh?m; arritjen e nj? paqe t? q?ndrueshme n? m?nyr? q? NATO t? t?rheq forcat e veta paqeruajt?se nga Kosova dhe Bosnja; si dhe t? garantoj? q? Ballkani t? mos shd?rrohet n? nj? vend?strehim p?r terrorizmin global. K?shtu e ka paraqitur nj? zyrtatr amerikan jav?n e kaluar planin p?r Ballkanin gjat? nj? diskutimi n? Universitetin Xhorxhtoun t? kryeqytetit amerikan. Sipas p?rfaq?suesit t? K?shillit p?r Siguri Komb?tare, Greg Shulti, i cili nj?herit ?sht? edhe drejtor p?r Evrop?n Juglindore pran k?tij institucioni amerikan t? siguris?, ka shpjeguar se si Amerika do t? insistoj? q? insititucionet evropiane dhe NATO t? q?ndrojn? pran Ballkanit p?r ta ndihmuar at? q? t? dal? nga kriza e shkaktuar nga konfliktet etnike. Nd?rkoh?, sipas p?rfaq?suesit amerikan, administrata amerikane do t? kujdeset q? shtetet e Ballkanit ta shfryt?zojn? rastin e ofruar nga Per?ndimi q? t? l?vizin n? drejtim t? Evrop?s duke zbatuar reformat ekonomike dhe politike, reformat ushtarake, si dhe tregun e lir? p?r t? krijuar nj? ambient t? p?rshtatsh?m p?r investime t? jashtme. ?Nd?rsa marshojm? kah progresi, (n? t? Per?ndimit) do t? kemi mund?si q? t? heqim dor? nga disa nga masat q? nd?rmor?m p?r ta ndihmuar paqen,? thot? Shulti. ?N? Bosnj?, strukturat nd?rkomb?tare mund t? ?evropianizohen? gradualisht. Kurse Kosova nuk ?sht? nevoja q? t? mbetet p?rgjithmon? protektorat (nd?rkomb?tar). NATO nuk ?sht? nevoja q? t? mbaj? forcat e saja ushtarake n? Bosnj? dhe Kosov? deri n? nj? t? ardhme t? pakufishme.? Nd?rsa SHBA-t? kan? filluar t?rheqjen graduale t? forcave t? veta nga Bosnja, n? Kosov? situata mbetet e pandryshuar sa i p?rket pjes?marrjes amerikane n? operacionet paqeruajt?se. Ushtar?t amerikan vazhdojn? t? ushtrojn? p?r rrotullimet gjasht?-mujore sa q?ndrojn? ushtar?t amerikan n? Kosov? dhe ekzistojn? plane n? vend q? tregojn? p?r pjes?marrje t? vazhdueshme t? forcave amerikane n? Kosov? edhe p?r nj? koh? t? pacaktuar. Ekpert?t nd?rkomb?tar edhe pse kan? mendime t? ndryshme se si do t? duhej t? dukej Ballkani demokratik, ata pajtohen n? nj? pik?: statusi i Kosov?s do t? duhej t? zgjidhej sa m? par? dhe se SHBA-t? do t? duhej t? q?ndronin n? Kosov? derisa Prishtina t? forcohet deri n? at? pik? sa q? t? jet? n? gjendje t? udh?heq vet institucionet e pavarura. N? an?n tjet?r p?rkund?r faktit q? Serbia vazhdon t? tregohet jo-kooperuese me Hag?n (Sekretari amerikan i shtetit Kolin Pouel vazhdon bllokimin e ndihmave amerikane dhe nderkomb?tare p?r Beogradin), n? procesin afatgjat?, administrata emrikane ka shpreh optimiz?m p?r t? arriturat. Ballkani sot udh?hiqet kryesisht nga lider? t? zgjedhur n? m?nyr? demokratike t? cil?t synojn? integrimin n? bot?n e civilizuar, luft?nxit?sit si Milosheviqi nuk ekzistojn? m?, kurse Evropa ? dikur pothuaj t?r?sisht indiferente ndaj Ballkanit ? sot nuk mund ta paramendoj? shvillimin e saj pa p?rfshirjen e k?tij rajoni n? gjirin e saj. Mir?po, n? fjalimin e tij Shulti e pranon se n? Ballkan mbeten sfida t? shumta q? k?rkojn? v?mendjen e shtuar t? nd?rkomb?tar?ve: ?Sot, rreziku m? i madh q? i k?rc?nohet stabilitetit nuk jan? m? shtetet (dhe lider?t e tyre si Milosheviqi dhe Franjo Tuxhmani), por paaftesia e demokracive t? reja q? t?i konrollojn? kufijt, q? ta zbatojn? ligjin dhe t?i sigurojn? qytetar?t e vet p?r psigurin? q? mbizot?ron.? Pra ?rruga p?rpara nesh do t? jet? e v?shtir?,? konstaton p?rfaq?suesi I qeveris? amerikane. Sepse ?n? Ballkan ka jaft raste ku mund t? hasim n? kthesa (negative) dhe pusi. Por n? kemi nj? vision dhe nj? strategji q? ta drejtojm? prograsin ton? n? m?nyr? q? ta b?jm? Evrop?n juglindore n? paqe pjes? t? Evrop?s?. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Apr 5 11:56:53 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 5 Apr 2002 08:56:53 -0800 Subject: [Prishtina-l] Lajme: Uashingtoni nuk impresionohet me premtimet e Beogradit... Message-ID: Uashingtoni nuk impresionohet me premtimet e Beogradit T? rrezikuara ndihmat p?r rind?rtim t? Serbis? Isuf Hajrizi (Uashington, 2 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Lirimi i t? burgosur?ve politik? shqiptar? dhe miratimi i legjislatur?s p?r t? bashk?punuar me Gjykat?n e Hag?s nuk mjaftuan t? h?n?n p?r ta zbutur q?ndrimin amerikan rreth miratimit t? ndihm?s ndaj Serbis? p?r k?t? vit fiskal. Me q? Beogradi nuk i kishte plot?suar kushtet e parashtruara nga Uashingtoni p?r t?i arrestuar disa nga kriminel?t serb? t? luft?s deri me dat?n 31 mars, Sekratari amerikan i shtetit Kollin Pouel nuk e ka n?nshkruar ?ertifikat?n p?r ta vazhduar ndihm?n e SHBA-ve p?r Serbin?. Pa nj? n?nshkrim t? till? "ne nuk mund t? shkruajm m? ?e?e" t? ndimave p?r Beogradin ka deklraur t? h?n?n z?dh?n?si i Departmentit amerikan t? shtetit Filip Riker. Edhe pse n? pik?pyetje jan? vet?m 40 milion? dollar? t? mbetura p?r k?t? vit fiskal ndihm? drejtp?rdrejt? e Amerik?s p?r rind?rtimin e Serbis?, n? realitet nj? "jo" amerikane n? k?t? koh? p?rmban edhe "jo" t? tjera p?r Serbin? nga marr?veshjet dhe institucionet e tjera nd?rkomb?tare q? do ta gjymtonte ekonomin? edhe ashtu ekonomin? e rr?nuar t? Serbis?. Nj?ra nga ato p?rfshin? edhe marr?veshjen e ahtuquajtur Klubi i Parisit midis Beogradit dhe komunitetit nd?rkomb?tar, marr?veshje e cila do ta shlyente 66 p?rqind t? borxhit t? p?rparsh?m t? Serbis? nga shuma e p?rgjithshme prej 4.5 miliard? dollar?sh q? Beogradi i detyrohet komunitetit nd?rkomb?tar. Mungesa e n?nshkrimit t? Sekratrit Pouel gjithashtu do ta ndalonte dh?njen e kredis? prej 800 milion? dollar?s q? do t? duhej t? arrinte n? Serbi n? muajin maj nga Fondi Monetar Nd?rkomb?tar sipas marr?veshjes s? n?nshkurar n? dy jav?t e fundit. Q?ndrimi negativ amerikan n? t? ndjejt?n koh? do t? anulonte kredit? dhe ndihmat e organizatave t? tjera monetare nd?rkomb?tare si Banka Bot?rore dhe konferenca e donator?sve nga Bashkimi Evropian. Edhe pse SHBA-t? teknikisht nuk kan? mund?si q? n? vet?vete t?i ndalojn? disa nga k?to fonde t? dedikuara p?r Serbin?, mungesa e p?rkrahjes amerikane do t?i detyronte shumic?n e insitutcioneve monetare nd?rkomb?tare dhe investitor? t? ndrysh?m nga jasht? q? t? presin "p?r ?do rast" miratimin amerikan. Sepse shumica e institucioneve si p?r shembull IMF-ja dhe Banka Bot?rore mvar?n drejt?p?rs?drejti nga donacionet amerikane dhe nuk d?shirojn? q? t? veprojn? pa miratimin e Uashingtonit. Para dy vjet?sh Kongresi amerikan pat miratuar nj? ndihm? prej rreth 600 milion? dollar?sh p?r Serbin? p?r nj? periudh? kat?r vje?are. Me fillimin e ?do viti fiskal, me dat?n 31 mars, sipas previzioneve t? Kongresit, Sekretari amerikan i shtetit do t? detyrohej q? ta vler?sonte p?rparimin e Sebis? drejt demokracis? para se ai ta n?nshkruante ??rtifikat?n p?r ndihmat e atij viti. Do t? mvarej nga Sekretari i shteti se cilat kushte do t? duhej t?i plot?sonte Serbia p?r ?do vit p?r t?u kualifikuar p?r ndihmat n? fjal?. Sipas analist?ve n? SHBA, Beogradi kishte keq llogaritur sivjet duke shpresuar se lirimi i t? burgosur?ve shqiptar? (nj? nga dy kushtet kryesire q? kishte parashtuar Pouel) dhe miratimi i nj? legjislature jav?n e kaluar do t? mjaftonte p?r ta bindur sekretarin amerikan t? shtetit se Beogradi i kishte plot?suar kushtet e demokratizimt p?r sivjet. Mir?po, Pouel, i cili ka dh?n? udh?zime specifike se cilat kushte do t? duhej t?i plot?sonte Serbia ?sht? treguar i pa thyesh?m duke th?n? se qeveritar?t n? Beograd e kan? parasysh se ?far? k?rkohet nga ata. P?rve? lirimit t? shqiptar?ve, Pouel ka paraqitur edhe arrestimin e kriminel?ve serb? t? kryesuar nga Radovan Karaxhiqi dhe Ratko Mladiqi, p?r t? cil?t Gjykata e Hag?s ?sht? ankuar se fshihen nga vet qeveritar?t serb? brenda Serbis?. N? takimin e fundit n? kryeqytetin amerikan, Pouel e ka siguruar kryeprokuror?n Karla del Ponte se ai nuk do t? b?nte l?shime k?saj here po q? se ajo konstaton se qeveritar?t serb? nuk i kan? plot?suar kushtet e parapara drejt? bashk?punimit t? Serbis? me Hag?n. Duke v?rejtur q?ndrimin k?mb?ngul?s t? Sekratarit Pouel, qeveritar?t serb? n? m?nyr? urgjente kan? miratuar nj? varg? vendimesh javen e kaluar p?r t? "bashk?punuar t?r?sisht" me Hag?n, dhe jan? zotuar se k?to vendime do t? realizohen menj?her?. Gjithashtu serb?t kan? marr? vendim q? t?ia dor?zojn? dokumentacionin Hag?s q? do t? ndihmonte n? d?nimin e Milosheviqit p?r genocid. Reagimi amerikan t? h?n?n ishte i ftoht? rreth k?tyre vendimeve dhe deklaratave t? ministrit t? jasht?m serb, Goran Svilanoviq se Beogradi do t? fillonte s? shpejt dor?zimin e kriminel?ve t? luft?s n? Hag?. "Nuk do t? d?shiroja q? t?i karakterizoi (k?to veprime t? Serbis?) nd?rsa Sekretari po i shqyrton ato," ka deklaruar z?dh?n?si Riker gjat? nj? konference p?r shtyp t? h?n?n. Kjo ?sht? hera e par? q? qeveritar?t amerikan? nuk nxitohen p?r ta miratuar ndihm?n ndaj Serbis? para se ajo t? p?rmbush premtimet e marr?veshjeve t? p?rparshme nd?rkomb?tare. Analist?t jan? t? mendimit se adminstrata amerikane duke insistuar n? detyrimin e Beogradit q? t?i dor?zoj? kriminel?t e luft?s n? Hag? gjithashtu synon p?r ta ndihmuar aleatin e vet Zoran Gjingjiq n? duel politik me presidentin nacionalist Vojislav Koshtunica. Ky i fundit mendohet n? Uashington se ka qen? prapa skenarit t? arrestimit t? diplomatit amrikan dhe z?v?nd?sit t? Gjingjiqit ish gjeneralit Perishiq koh?ve t? fundit gj? q? e ka zem?ruar administrat?n amerikane. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Apr 5 11:59:10 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 5 Apr 2002 08:59:10 -0800 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Kosova_si_shembull_i_=91nd=EBrtimit_t=EB_kombit=22_?= =?iso-8859-1?Q?p=EBr_Afganistanin...?= Message-ID: Kosova si shembull i ?nd?rtimit t? kombit" p?r Afganistanin Operacionet paqeruajt?se do t? duhej t? jen? baz? e pasluft?s Isuf HAJRIZI (Uashington, 5 prill, 2002) Per revisten javore ZERI, Prishtine Xhorxh Bush, i cili n? fillim t? karrier?s s? tij si president dob?si e kishte politik?n e jashtme, tani ?sht? shd?rruar n? "president t? luft?s" dhe si i till? e ka fituar mb?shtetjen e shumic?s s? popullit amerikan. Tani n? raftin e tij t? luft?s planet rezerv? p?rfshijn? edhe mund?sin? e p?rhapjes s? luft?s kund?r terrorizmit edhe n? vendet q? ai i ka karakterizuar si "qend?r e s? keq?s" t? kryesuara nga Iraku. Sipas anketave, Bushi vazhdon t? ket? rejting t? lart ? mbi 80 p?rqind ? p?r m?nyr?n se si ai po udh?heq n? luft?n kund?r terrorit nd?rkomb?tar. Mir?po n? k?t? luft?, kan? v?rejtur ekspert?t, ai shpesh bie n? kund?rshtim me vet?vet?n dhe dokrtin?n e tij. Presidenti amerikan dhe an?tar?t e administrat?s s? tij jan? t? njohur p?r opozit?n e tyre ndaj fenomenit t? ashtuquajtur "nd?rtim i kombeve," nj? dukuri e cila edhe pse e ka zanafill?n e saj q? nga luft?rat e Vietnamit dhe Kores? n? vitet 60t?, p?r ?udi ? bashk? me fenomenin tjet?r t? "nd?rhyrjes humanitare" -- konsiderohen si "foshnje" t? ish Presidentit Bill Klinton. N? Afganistan ku Amerika po lufton me muaj kund?r grupeve terroriste t? Al Kajd?s dhe ish qeveritar?ve t? Talibanit, Bushi dhe ekipi i tij jan? t? mendimit q? para se t? largohet si fituese nga rajoni ? askush nuk e ka t? qart? se me ?far? do t? kosiderohej fotore dhe kur do t? duhej q? t? p?rfundonte lufta ? Amerika do ta krijoi dhe ushtroi nj? ushtri t? re t? Afganistanit. Kritik?t mezi ku kan? pritur t? hudh?n n? sulm duke e akuzuar qeverin? amerikane p?r dyftyr?si. Ata kan? theksuar se themelimi dhe ushtrimi i nj? ushtrie e cila do ta ruante paqen brenda k?tij shteti, jo vet?m q? ?sht? baz? e doktrin?s s? "nd?rtimit t? komb?ve," por n? k?t? rast nj?herit ?sht? edhe "terapi e destinuar p?r d?shtim." Sepse, thon? t? njejtit kritik?, nuk mund te nd?rtosh nj? ushtri n? vakuum pa patur nj? baz? sigurie q? do ta mbante rendin s? paku deri n? vitin 2008, kur mendohet ? gjithnj? duke e krahasuar situat?n me Kosov?n ? se ushtria e re e Afganistanit n? fakt do t? ishte n? gjendje q? t?i merrte operacionet e siguris? n? duart e veta. Dy shkrime n? gazet?n Uashington Post t? mart?n ? nj?ra nga nj? personalitet jo i panjohur n? aren?n nd?rkob?tare -- jan? paraqitur me k?shillat p?r administrat?n e Bushit duke th?n? s? se po q? se refuzon misionet paqeruajt?se n? nj? vend si Afganistani, lufta n? k?t? vend kund?r terrorizmit kurr nuk do t? mund t? konsiderohej n? vet?vete si fitore. Shikoje Kosov?n me Bosnj?n dhe m?so prej tyre, ka rekomanduar ish ambasadori amerikan n? OKB, Ri?erd Hollbruk. Sipas tij forcat paqeruajt?se t? NATO-s, nuk jan? shd?rruar n? patrulla policore ? si? jan? shprehur m? par? administrator?t e Bushit -- por e kan? ndalur luft?n, kan? sjellur stabilitet n? fush?n e siguris? dhe ngadal? po e sjellin situat?n ekonomike dhe politike deri n? at? pik? kur nj? dit? "forcat tona mund t? t?rhiqen ose t? zvog?lohet numri i tyre" n? k?to vende dikur t? rr?nuara nga lufta. Hollbruk e kritikon adminstrat?n aktuale amerikane ? m? sakt?sisht Pentagonin -- p?r m?nyr?n se si ata q? nga fillimi, kan? ngulur k?mb? se si gjoja nuk ka llogari q? t? mbaj? p?r nj? koh? t? gjat? trupat paqeruajt?se n? Ballkan ? q? gjithsej numrojn? m? pak s? 10,000 ushtar? ? por askush nuk ankohet p?r pranin? e 40,000 ushtar?ve paqeruajt?s amerikan n? Koren? Jugore ku ata jan? pozicionuar 49 vjet m? par?. "Po q? se ?sht? n? interesin e siguris? ton? komb?tare p?r ne q? t? q?ndrojm? n? Kore, pse at?her? nj? num?r aq m? i vog?l i trupave paqeruajt?se n? zermr?n e Evrop?s do t? duhej t? ishte aq kontraverz," pyet Hollbruk n? komentin e tij t? botuar n? Uashington Post. "Pse udh?heqja n? Pentagoni ?sht? aq shum? kund?r zgjerimit dhe kontribuimit m? t? gj?r? t? forcave paqeruajt?se nd?rkomb?tare n? Afganistan," gj? p?r t? cil?n kerkesa kan? b?r? edhe lider?t nd?rkomb?tar q? nga Kofi Anan i Kombeve t? Bashkuara deri tek Presidenti i p?rkohsh?m i Afganistanit Perez Musharaf. Nj? komentator tjet?r ?sht? i mendimit se "st?rvitja e forcave t? Afganistanit nuk ?sht? ide e keqe, po q? se Bushi do t?ju besonte deklaratave t? veta." "Kush tha jav?n e kaluar se pa sigurim t? vendit nuk do t? ket? qeveri stabile, nuk do t? ket? ndihma humanitare, gj?rat nuk do t? funkcionojn??" pyet me ironi komentatori politik Sebastian Mallabi dhe p?rgjigjet duke theksuar se pyetjet e tilla i ka n?nshtruar vet Sekratari amerikan i mbrojtjes Donald Ramsfeldf, kud?rshtari kryesor i operacioneve paqeruajt?se. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe revisten javore Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Apr 5 12:01:02 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 5 Apr 2002 09:01:02 -0800 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_=91P=EBrsh=EBndetje_liris=EB_shqiptare=92_n=EB_?= =?iso-8859-1?Q?Nju_Jork_me_28_prill?= Message-ID: ?P?rsh?ndetje liris? shqiptare? n? Nju Jork me 28 prill Isuf Hajrizi (Nju Jork, 5 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine N? koh?n kur aktiviteti i komunitetit shqiptar? n? Amerik? karshi trojeve shqiptare n? Ballkan ka r?n? sado pak, Liga Qytetare Shqiptaro-Amerikane (LQSHA) do t? organizoi nj? ceremoni n? Nju Jork dhe Uashington k?t? muaj p?r ta p?rkujtuar t? kaluar?n dhe "p?rsh?ndetur lirin? shqiptare." Por jo vet?m kaq. Udh?heq?sit e Lig?s -- si? ?sht? e njohur n? Amerik? kjo organizat? lobiste p?r t? drejtat e shqitar?ve -- ish kongresisti Xho DioGuardi dhe k?shilltarja p?r Ballkanin Sherli Kllojs thon? se manifestimi tre-dit?sh ka p?r q?llim q? ta mbaj t? gjall? ??shtjen shqiptare n? Amerik? n? koh?n kur v?mendja e Uashingtonit ?sht? p?rq?ndruar n? Afganistan dhe luft?n kund?r terrorit global. "Do t? ishte fatkeq?si n? se dor?zohemi n? k?t? periudh? kur problemi shqiptar n? Ballkan ende ?sht? i pazgjidhur," thot? DioGuardi i bindur se vet?m m? nj? lobiz?m t? fuqish?m n? kryeqytetin amerikan do t? arrihet liria dhe pavar?sia e plot? e shqiptar?ve. P?r k?t? manifestim jan? ftuar disa lider? politik? nga trojet shqiptare n? Ballkan dhe ligj?v?n?s amerikan? q? me vite e kan? mb?shtetur ??shtjen shqiptare n? Uashington. Maifestimi do t? organizohet me dat?n 28 prill n? hotelin Sheraton Hotel n? Manhaten kurse n? ditet vijuese ? me 29 prill dhe 1 maj ? pritet t? organizohen takime me ligj?v?n?s dhe zyrtar? amerikan? duke p?rfshir? edhe takimin me Sekretarin e shtetit, Kollin Pouel n? Uashington. Para 12 vjet?sh, po n? k?t? dat?, dhe n? t? njejtin lokal n?n parull?n "p?rsh?ndetje liris? dhe demokracis? n? Kosov?," Liga pat organizuar nj? manifestim, ku mor?n pjes? shum? udh?heq?s shqiptar? ? kryesisht nga Kosova me ?rast disa prej tyre, duke p?rfshir? edhe Presidentin Ibrahim Rugova dhe vet DioGuardin d?shmuan n? Kongresin amerikan p?r represionin serb mbi shqiptar?t e Kosov?s. Ardhja e k?tyre udh?heq?sve shqiptar? do t? pritej me entuziaz?m t? madh n? Amerik?, ku rreth 3,000 an?tar? t? komuniteti do t? grumbullohen n? Uashington para Kongresit n? koh?n kur d?shmia zhvillohej brenda. Kjo ngjarje u quajt edhe "historike" sepse ishte hera e par? q? nj? delegacion kaq i madh shqiptar nga trojet n? Ballkan pranohej dhe nd?gjohej me v?mendje nga zyrtar?t amerikan?. N? Kosov? m? von? do t? k?ndohen edhe k?ng? forklorike p?r k?t? manifestim. N? manifestimin e dat?s 12 t? k?tij muaj fol?si kyesor do t? jet? nj? senator me ndikim nga Partia Demokrate, Xho Bajden, nj?ri nga z?rat m? t? z?sh?m kund?r represionit t? qeveris? s? Slobodan Milosheviqit dhe p?rkrah?s i denj? i nd?rhyrjes ushtarake t? NATO-s n? Kosov?. Bajden, i cili tani e kryeson Komitetin p?r marr?dh?nje t? jashtme n? Senat, nj?herit do t? zhvilloi gar? elektorale p?r zgjedhjet lokale q? do t? mbahen n? vjesht?. Manifestimi I shqiptar?ve n? Nju Jork n? t? njejt?n koh? ka p?r q?llim q? ta mb?shtes? fushat?n zgjedhore t? senatorit nga shteti Delluer. Nga SHBA-t? n? manifestim do t? jan? edhe kongresit?t Tom Lantos dhe Ben Gilman si dhe kryetari i ri i bashkis? s? qytetit t? Nju Jorkut, Majkel Blumberg. Nga Ballkani, sipas nj? deklarate t? Lig?s, pjes?marrjen deri me tash e kan? konfrimuar Kryeministri i Kosov?s Bajram Rexhepi dhe Ramush Haradinaj, kryetar i partis? AAK. Kurse nga Maqedonia do t? marrin pjes? Arben Xhaferi, Ali Ahmeti dhe Rufi Osmani; kryetari i bashkis? s? Preshev?s Riza Halimi, Ferhat Dinosha an?tar? parlamenti nga Mali i Zi dhe Pjet?r Arbnori nga Shqip?ria. T? ftuar gjithashtu jan? edhe Presidenti Rugova dhe Kryeministri i Shqip?ris? Pandeli Majko. K?ta dy t? fundit ende nuk e kan? dh?n? p?rgjigje p?r pjes?marrje. Burimet nga radh?t e Lidhjes Demokratike t? Kosov?s (LDK) n? SHBA nuk besojn? se Rugova do t? marr? pjes? n? nj? manifestim q? nuk organizohet nga partia e tij nga frika q?, si? u shpreh nj? an?tar i LDK-s?, "se mund t? manipulohet prania e tij." Megjithat?, sipas t? t? njejtave burime, n? manifestimin e Lig?s do t? marr? pjes? "nj? num?r simbolik i an?tar?ve t? LDK-s?, p?r t? mos th?n? se ?sht? bojkotuar me q?llim manifestimi nga an?tar?t e LDK-s?." Marr?dh?njet midis organizatave shqiptaro-amerikane ? sikurse edhe marr?dh?njet midis partive politike shqiptare n? Ballkan -- nuk kan? qen? gjithmon? nd?r m? t? mirat kur ?sht? fjala p?r organizim t? p?rbashk?t t? aktivitietit. Ato shpesh kan? vepruar pozotovisht p?r t? mir?n komb?tare, por secila n? m?nyr? individuale. "Mir?po edhe pse jemi t? fraksionuar, duam q? t?ju tregojm? t? tjer?ve se kur ?sht? fjala p?r ??shtje komb?tare, ne mund t? bashkohemi," thot? DioGuardi me shpres? q? shqiptaro-amerikan? nga t? gjitha grupimet do t? marrin pjes? manifestim sikurse para 12 vjet?sh. P?rcjell?sit e politik?s dhe t? aktivitetit t? komunitetit shqiptar? n? Amerik? jan? t? mendimit se manifestimi i Lig?s p?r ta festuar "lirin? e shqiptar?ve" n? Ballkan, ?sht? nj? gj? pozitive p?r ??shtjen shqiptare n? p?rgjith?si dhe p?r Lig?n n? ve?anti. Tani q? aktiviteti i LDK-s? dhe i K?shillit Komb?tar Shqiptaro-Amerikan (NAAC) -- dy nd?r grupet e tjera m? aktive n? komunitet ? ?sht? reduktuar, Liga ka shans? q? prap t? pozicionohet n? kreun e aferave t? komunitetit shqiptaro-amerikan q? lidhen m? ??shtjet shqiptare n? Ballkan. "P?r DioGuardin mund t? thuash shum? gj?ra, por nj? gj? duhet pranuar ? ky njeri ka kondicion p?r pun? dhe nuk dor?zohet," u shpreh nj? gazetar shqiptar nga Meqedonia. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Tue Apr 9 12:07:57 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Tue, 9 Apr 2002 09:07:57 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Ndryshim_i_paparitur_i_politik=EBs_amerikane_ndaj_k?= =?iso-8859-1?Q?onfliktit_n=EB_Lindjen_e_Mesme?= Message-ID: Ndryshim i paparitur i politik?s amerikane ndaj konfliktit n? Lindjen e Mesme Isuf Hajrizi (Uashington, 8 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Presidenti amerikan Xhroxh Bush ka b?r? nj? kthes? t? papritur n? q?ndrimin e administrat?s s? tij ndaj konfliktit n? Lindjen e Mesme. Kjo kthes? nuk p?rfshin? vet?m angazhimin ? m? n? fund ? t? qeveris? s? tij p?r ta zgjidhur konfliktin izraelito-palestinez, por p?r her? t? par? nj? udh?heq?s amerikan e ka kritikuar politik?n e Izraelit n? t? njet?n mas? sa at? t? palestinez?ve. Fjalimi i ashp?r i presidentit amerikan jav?n e kaluar m? rastin kur ai njoftoi se do ta d?rgonte sekretarin e tij p?r marr?dh?nje me jash?, Kollin Pouel n? Lindjen e Mesme, e ka befasuar opinionin amerikan dhe at? bot?ror. Deri dje Uashingtoni e kishte rezistuar iden? q? t? inkuadrohej n? konflikt, duke i dh?n? Izraelit -- aleatit t? vet n? Lindjen e Mesme -- p?rpar?si n? luft?n kund?r ?terrorizmit? palestinez. N? sulmet e Izraelit p?r t? pushtuar disa qytete palestineze n? jav?t e fundit si reagim ndaj sulmeve terroriste t? t? par?ve, n? Amerik? shpesh jan? jan? arsyetuar si e njejta mas? q? po nd?rmerrte Uashingtoni ndaj terrorist?ve n? Afganistan n? luft?n kund?r terrorizmit global. Mir?po jav?n e kaluar Presidenti Bush i sulmuar nga t? gjitha an?t p?r mosangazhim n? k?t? konflikt tha ?mjaft? m?? dhe deklaroi se kishte ardhur koha q? lideri palestinez Jaser Arafati ta denonconte terrorizmin e popullit t? tij ( gj? q? nuk ishte di?ka q? nuk e kishin p?rs?ritur amerikan?t edhe m? par?) dhe, nguli k?mb? Bush, n? n? t? njet?n koh? Izraeli ?pa vones?? do t? duhej q? ta d?rpriste sulmin dhe t? t?rhiqej nga t? gjitha qytetet q? i kishte okupuar koh?ve t? fundit. Gjat? fushat?s elektorale p?r president n? vitin 2000, at?her? kandidati Bush preferonte q? Amerika n?n udh?heqjen e tij ta shkurtonte list?n e vendeve ku Uashingtoni do t? angazhohej nd?rkomb?tarisht. Sepse sipas k?shilltar?s s? tij p?r Siguri Komb?tare, Kondaliza Rajs, administrata e p?rparshme e Presidentit Bill Klinton kishte marr? ?p?rmasa t? gj?ra? duke u p?rzier edhe n? vende q? nuk kishin r?nd?si p?r Amerik?n. Sipas saj adminstrata e Bushit do ta ?ndante at? q? ?sht? e r?nd?sishme nga e par?nd?sishmja.? Bush -- nj? nga kandidat?t p?r president q? njihej p?r pap?rvoj?n e tij me bot?n e jashtme ? duke u bazuar n? k?shillat e zonj?s Rajs, ishte i bindur se aktivizmi i tep?rt diplomatic i Amerik?s n? bot? edhe m? tep?r do ta nxirrte n? sip?rfaqe ndjen?n e ?amerikanit t? sh?mtuar.? Bush nuk e shihte t? udh?s q? adminsitrata amerikane t? p?rzihej n? Ballkan dhe ishte nd?r lider?t q? e p?rkrahu intervenimin e Uashingtonit n? Kosov? dikur von? pasi q? bombat kishin filluar t? binin mbi caqet serbe n? Kosov? dhe Serbi. N? vitin e dyt? si presidenti i Amerik?s, Bush ka m?suar se q?ndrimi jasht loje i Uashingtonit n? rastin e konflikteve si ai n? Ballkan dikur, dhe n? Lindjen e Mesme tani, ?sht? baz? p?r ta thelluar ndjenjen e shum?kujt ndaj ?amerikanit t? sh?mtuar.? Me fjal? tjera Amerika nuk ka se si t? q?ndron duarkryq ndaj politik?s nd?rkomb?tare n? bot? sepse ?sht? e vetmja sup?rfuqi q? ka mund?si t? int?rvenoi dhe t? fitoi n? konflikte t? tilla. Evropian?t p?r shembull tep?r t? frustuar me situat?n n? Lindjen e Mesme, jav?n e kaluar u tubuan p?r t? nd?rmarr? di?ka p?r ta ndaluar konfliktin izraelito-palestinez, por n? fund pas shum? fjal?ve t? m?dha, u larguan nga tubimi pa asnj? zgjidhje q? do t? kishte far? efekti n? arritjen e q?llimit t? tyre. M? n? fund u pajtuan q? miku m? i besuesh?m evropian i Amerik?s, Toni Bler i Anglis? do t? duhej t? shkonte n? Uashington p?r ta bindur ?v?llaun e tij t? madh? q? t? nd?rhynte n? Lindjen e Mesme. Bush m? n? fund e ndryshoi q?ndrimin duke e futur Amerik?n n? loj?n e pafund t? konfliktit palestinezo-izraelit. Nuk ?sht? e sigurt n? se nj? nd?rhyrje e till? diplomatike e administrat?s amerikane do t? ket? sukses, por situata ?sht? aq e rrezikshme sa q? presidenti amerikan ka vendosur q? t? rrezikoi n? humbjen e luft?s dipolomatike t? tij -- sikurse e kishte humbur edhe Klintoni -- n? m?nyr? q? t? mos duket se ?amerikani i sh?mtuar? vazhdon q? t? mos p?rzihet n? nj? konflikt q? vet?m ai mund ta zgjidh. Bush gjithashtu ka m?suar se q?mdrimi i tij pas sulmeve terroriste t? 11 shtatorit t? kaluar kund?r Amerik?s se bota do t? duhej t? zgjidhte midis opcionin ?ose me ne, ose me terrorist?t? gjithashtu ka nuancat e veta. Administrata amerikane po m?son se ?sht? v?shtir? t? b?h?n dallime midis asaj se kush ?sht? me Amerik?n e kush ?sht? kund?r saj n? luft?n kund?r terrorizmit. N? Lindjen e Mesme p?r shembull, Izraeli do t? konsiderohej me Amerik?n, por, ka m?suar Bush, kjo nuk do t? thot? se tani Izraeli mund t? b?j? ?far? t?i teket n?n parull?n se ?un? jam me Uashingtonin kund?r terrorizmit.? N? an?n tjet?r q?ndron lideri palestinez Arafat, t? cilin administrata amerikane do t? d?shironte q? ta radhiste n? ekipin ?kund?r nesh? me titullin e terroristit ? sipas k?shillave t? kryeminsitrit izraelit Ariel Sharon. Mir?po Bush jav?n e kaluar e ka d?rguar p?rfaq?suesin e tij special Antoni Zini p?r t?u takuar me Arafatin dhe pritet q? sekretari Pouel gjithashtu do t? bisedoi me Arafatin si t? vetmin negociator p?r palestinez?t. Ndryshimi i q?ndrimit t? nj? presidenti amerikan ndaj politik?s s? jashtme kaq shpesh n? m?nyr? kaq rr?nj?sore, n? kushte t? tjera do t? konsiderohej si nj? dob?si e tij. Mir?po n? k?t? rast, Bushi n? fakt ?sht? duartrokitur nga shum? ligj?v?n?s n? Kongres dhe ekspert? n? shtypin amerikan. ?Qel?s i menquris? ?sht? momenti kur ta kuptosh se kur ?sht? koha p?r ta injoruar retorik?n t?nde t? gabuar,? thuhet n? nj? koment t? gazet?s Uashingon Post duke iu referuar q?ndrimit t? presidentit amerikan q? t? merret seriozisht me konfliktin e kahmotsh?m t? Lindjes s? Mesme. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Apr 11 01:53:35 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed, 10 Apr 2002 22:53:35 -0700 Subject: [Prishtina-l] Lajme: Bush dhe Robertson pajtohen mbi zgjerimin e NATO-s... Message-ID: Bush dhe Robertson pajtohen mbi zgjerimin e NATO-s A ?sht? ?Shp?rthimin e Madh? i t?ri pozitiv? Isuf Hajrizi (Uashington, 10 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine T? mart?n Sekretari i P?rgjithsh?m i NATO-s Lordi Robertson u takua me Presidentin Bush n? Uashington p?r ta diskutuar zgjerimin e aleanc?s ushtarake t? Atlantikut Verior nga 19 n? 26 shtete. Nj? zgjerim kaq i madh ?sht? quajtur ?shp?rthimi i madh? sipas fenomenit astronimik t? krijimit t? planeteve. Mir?po krahas nj? zgjerimi kaq dom?th?n?s t? NATO-s jan? ngritur edhe ??shtje rreth efekt?shm?ris? s? aleanc?s m? t? madhe ushtarake n? bot?. A ?sht? NATO v?rtet? ashtu si? e ka karakterizuar Presidenti Bush ?baz? e siguris? s? Evrop?s dhe Amerik?s,? apo zgjerimi i saj n? fakt do t? thot? edhe dob?sim i rolit t? saj. N? k?t? drejtim ekzistojn? dy rryma mendimi midis analist?ve dhe ekspert?ve amerikan? t? politik?s nd?rkomb?tare. Nj?ri mendim anon kah ajo se zgjerimi i NATO-s do t? thot?, s? paku p?r Uashingtonin, mbrojtje e shteteve q? dikur nuk ishin n? sfer?n e interesit dhe influenc?s gjeostrategjike amerikane n? Evrop?. Tani n?n umbrell?n e mbrojt?s s? NATO-s do t? p?rfshihen shtetet nga Deti Baltik, deri tek Deti i Zi, si& u shpreh n? konferenc? p?r shtyp Bushi. Pra n? NATO tani pritet t? pranohen Rumania dhe Bullgaria n? rajonin e Detit t? Zi, kurse Latvia, Letonia dhe Estonia t? rajonit t? Baltikut. N? se zgjerimi i NATO-s nuk realizon asgj? tjet?r, ngul k?mb? grupi i ekspert?ve amerikan? q? jan? pro-zgjerimit t? NATO-s, s? paku n? t? gjitha shtetet ku do t? valoj? flamuri i NATO-s n? t? nj?jt?n koh? do t? p?rhap?n edhe vlerat e kultur?s amerikane dhe n? t? njejt?n koh? do t? sigurohet influenca amerikane n? kontinentin e vjet?r. Adminstrata amerikane bile ka insistuar q? para se t? pranohen disa nga k?to shtete n? NATO, ato duhet q? t?i plot?sojn? k?rkesat e Uashingtonit n? l?min e reformave demokratike duke siguruar lirin? e shtypit dhe zgjedhje t? drejta deri tek mbrojtja e t? drejtave t? njeriut dhe ndalimi i korrupcionit. Adminsitrata e Bushit ka shkuar edhe m? tutje sa ta kusht?zoj? pranimin e k?tyre shteteve n? NATO me ?far? lider?sh zgjidhen n? krye t? vendit. P?r shembull Sllovakia, si nj? nd?r kandidat?t p?r pranim n? NATO ?sht? k?rc?nuar se po q? se n? qeveri vjen nj?ri prej ish kryeministrave ekstremist, ky shtet do ta humb? shans?n p?r pranim n? NATO. Nj? p?rpar?si tjet?r e zgjerimit t? NATO-s, sipas k?nd?v?shtrimit amerikan, gjithashtu do t? ndihmoj? n? distribuimin e trupave paqeruajt?se. P?r shembull pranimi i shteteve si Bullgaria, Rumania dhe Sllovenia, edhe pse t? dob?ta p?r nga armatimi, do t? mund?sonte n? operacionet paqeruajt?se n? Ballkan. Me fjal? t? tjera, administrata amerikane do t? lirohej nga disa p?rgjegj?si t? vogla ushtarake dhe rolin e saj do ta merrnin shtetet e reja n? NATO, nd?rkoh? q? SHBA-t? do t? kishin mund?si q? t? p?rq?ndrohen n? operacione globale. Kurse p?r nga k?ndv?shtrimi evropian, zgjerimi i NATO-s p?rgjithmon? do ta siguronte k?t? kontinent nga frika e nj? zgjerimi t? mundsh?m t? Rusis?, nj? ide p?r t? cil?n ishte themluar fillimisht NATO, para 53 vjet?sh. Zgjerimi i NATO-s p?r evropian?t gjithashtu do t? thoshte rast p?r ish shtetet komuniste t? Evrop?s Lindore dhe atyre Baltike t? lidhen jo vet?m ushtarakisht por edhe ekonomikisht me Per?rndimin p?r her? t? par? n? historin? e k?tij kontinenti. Mir?po ka edhe mendimtar? t? till? q? thon? se zgjerimi i NATO-s vet?m sa e dob?son aleanc?n duke p?rfshir? n? gjirin e saj shtete q? nuk i plot?sojn? kushtet ushtarake. Si t? tilla, k?to shtete, insiston ky grup mendimtar?sh, n? vend q? ta ndihmojn? NATO-n, ato do t? b?h?n barr? e saj. E vetmja rrug? p?r nj? NATO efektive, thon? ata, ?sht? avancimi i an?tar?ve t? saj evropian? n? nivel me SHBA-t?. Si? q?ndron situata aktuale, shtetet evropiane jan? larg Amerik?s n? sfer?n ushtarake, dhe p?rkund?r ankesave dhe shtytjes s? Uashingtonit q? evropian?t t?i reformojn? forcat e veta ushtarake, gjendja mbetet relativisht e pandryshuar. N? fakt evroppian?t duket se kan? heq dor? nga gara e pabarabart? me Amerik?n n? reformimin e ushtrive t? tyre si di?ka e pakapshme dhe kan? formuar nj? ushtri t? vet?n t? dor?s s? dyt?. Duke v?rjetur nj? gj? t? till? t? Evrop?s s? pap?rgatitur ushtarakisht dhe rezistenc?s s? udh?heq?sve evropina? ndaj reform?s t? sygjeruar nga Uashingtoni pas luft?s s? Kosov?s, administrata amerikane n? vet?vete ?sht? t?rhequr nga p?rfshirjja e NATO-s n? operacionet q? ka nd?rmarr? n? Afganistan duke krijuar k?shtu aleanca t? reja vet?m me disa an?tar? t? NATO-s ? kryesisht me Anglin?. Edhe pse u b? shum? zhurm? n? shtyp n? shtator pas sulmeve terroriste n? Amerik? se si gjoja NATO po i vinte n? ndihm? Amerik?s n? luft?n e saj kund?r terrorizmit (me kat?r aeroplan? AWAC t? p?rgjimit), nj? bashk?punim i till? u shua shum? shpejt kur Uashingtoni vendosi q? ta anashkaloj? p?rfshirjen e NATO-s si ter?si n? operacionet e saja n? Afganistan e frik?suar nga p?rvoja e luft?s s? NATO-s n? Kosov? ku p?r shembull p?r ?do goditje t? nj? caku nga ajri k?rkohej miratim nga 19 shtete, disa nga t? cilat (Franca) nuk ishin t?r?sisht me NATO-n. Po q? se Amerika vazhdon q? t? p?rkrah zgjerimin e NATO-s vet?m me fjal? dhe refuzon q? ta p?rfshij? at? n? operacionet e veta duke i ndihmuar shtetet an?tare q? t?i reformojn? ushtrit? e veta, fati i NATO-s sipas disa ekspert?ve do t? mbetet i pasigurt. Mir?po nga ana tjet?r edhe pse SHBA-t? dhe aleat?t e saj evropian? ende nuk e kan? definuar rolin e nj? NATO t? ardhshme perve? se duke th?n? sem ajo ?sht? ?shtyll?? e mbrojtjes s? Evrop?s, zgjerimi i saj ? kur t? jan? peshuar t? metat dhe p?rpar?sit? ? del se ?sht? nj? arrtije positive. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Apr 11 01:54:43 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed, 10 Apr 2002 22:54:43 -0700 Subject: [Prishtina-l] Layers of Problems in Kosova, by Alice Mead Message-ID: Layers of Problems in Kosova How to Solve Them? Start at the Bottom and Work Up By Alice Mead Special to Zeri, Prishtine, 04/02/02 During its entire history, this has never happened: the people of Kosova have never had the inviolable right to a government by the will of the people and, now that they have suffered a long-term genocide, this issue deserves extra careful consideration--not less consideration. With internationals on the scene, an extra layer of expectations has been added to an already layered situation, so that there are multiple layers of needs, none of them well-defined, objectively discussed, or planned for. The resulting obscurity and mess is blamed on the Albanian population only probably because they are at the moment the least represented at high levels, the least enfranchised of all the groups involved. What are some of the layers? The Supranational Level: Kosova is now a struggle in post-cold war alliances of Nato vs Russia, US vs Russia, Democracy vs Communism, and EU vs Balkan region, Partnership for Peace vs locally funded military groups. The future of Kosova is discussed informally on many occasions, in many places, about which the people have no knowledge or power. The Historical Level: Boundary problems -- dating from 1912/1913 the lack of resolution about the boundaries of Albania leads to perpetual modern-day accusations of Greater Albanianism from Slavs and Europeans as a reason to keep self-determination from Kosova's citizens. Corrections for this historical wrong should be made in other, constructive ways. The International Definition of Sovereignty: The continued conflict at the UN and EU level about the rights of sovereign nations, which used to, and still do have the right to commit genocide or mass murder of certain populations within their own borders without compromising the principle of sovereignty. In other words, the right to expel a people by force or to mass murder them is legal, the right to secede by representative vote following genocide is not. This is an astounding definition of statehood, one which sanctions destroying the inviolable rights of its citizens. One that led implicitly to the situation now. Top levels of international governments disregard the recommendations of scholars and research groups regarding a final status for Kosova. The Legal level: Lack of peace treaties, lack of justice -- Kosova is without redress or justice or reparations for the 50 years or 10 years of 2 years of wrongs it suffered under FRY rule. The lack of a peace treaty following the 1999 war or a "Dayton Conference" to organize and settle the layers of issues is a major contributor to the lack of success of UNMIK to rule as a protectorate with the full confidence of the people that it represents their best interests. Internationals stubbornly fail to understand their role in the confusion. The Local Nationalist Level: Ethnic aspirations are seen as a struggle for liberation -- unacknowledged by internationals who claim to be free of nationalism. The Albanian dream to be free of Slav rule has not been acknowledged nor has the historic pattern of Slav domination and hegemony been acknowledged. General Pavkovic remains in power. Karadzic goes free. While we all pretend that the former Yugoslavia exists. The UNMIK Level: The undefined, a democratic UN protectorate that rules Kosova without representation and expects an instant, imposed multiethnicity that is now predefined as already a failure based on the development of enclaves in Kosova (do we have a Chinatown in every large American city? a Harlem? A Spanish Harlem? We even had slavery, genocide of native peoples, but never mind) and the crimes of passion that took place against Serbs during the first 3 months following the war. This was wrong. The murderers should be punished. The population should not be held collectively guilty. But tomorrow is not a new day in Kosova; according to EU and UN, and the future will be predetermined by this undefined past. This is the basis being used to determine Kosova's final status? That reverse ethnic cleansing precludes self-determination? Wouldn't the logical conclusion be, then, to withdraw self-determination from Serbia and make it a UN protectorate? The Human Level: Here is the weakest link -- a lack of empowerment and representation of those whom these issues are being "fought" over. There is the problem from the top down. To truly solve it, start at the bottom and work up. Empower the least powerful to create just solutions. To repress this confusion, to ignore it, not address it, blaming those without power for it, is to set the stage for smoldering violence that becomes intractable -- like Palestine or Northern Ireland. We created those realities and we are in the process of creating this one by our own lack of principles. The Bush regime has made known that it is clearly not interested in the Balkans -- so, while US attention wanes, quick and cheap solutions that do not meet even the simplest criteria for equality, transparency, or justice, are hurried through in cobbled-together inventions, like the High Group, or in embassy meeting rooms in Belgrade and Prishtina in the hopes that the people will be none the wiser. - Alice Mead is an American writer and human rights activist. All rights reserved. Republication or redissemination of this article are expressly prohibited without the written consent of Zeri, Prishtine. From abdulrahmanisah872 at yahoo.com Thu Apr 11 11:25:51 2002 From: abdulrahmanisah872 at yahoo.com (Mrs. M. Abacha) Date: Thu, 11 Apr 2002 08:25:51 -0700 Subject: [Prishtina-l] Reply Soon Message-ID: <200204110553.BAA24597@uucp.intac.com> ABACHA'S FAMILY ESTATE (ESTATE DEVELOPERS & CONSULTANTS) Dear Sir, It is with heartfelt hope that I write to seek your co-operation and assistance in the context stated below: May I first introduce my self as Dr. Mrs. Mariam Abacha, the wife of Late General Sani Abacha (former military head of state and president of the Federal Republic of Nigeria) who died suddenly on 8th June 1998. I came in contact with your particulars through a very close family friend in which your particulars were recommended to my late husband for proposals which was disorganised by the sudden death of my husband. Having noted the confidence reposed on your person by the sponsor of the recommendation, I became convinced of your capability and goodwill to assist me in receiving the sum of US$18Million secretly willed in my favour by the late general (my husband). This money is kept in a trust account with a Well Trust Company here in Nigeria. As it is equally required, the administration of my late husband's property is under the authority of his cousin (Abdulrahman Isah) however, the current civilian administration of retired General Olusegun Obasanjo (the president of the Federal Republic of Nigeria) is seeking vengeance on the Abacha family because of the life prison jail sentence confirmed on him by my late husband. In pursuit of this vendetta, the present government have resolved to freeze all known assets of General Sani Abacha, including properties at home and abroad and are presently embarking on to seize the various bank accounts of my husband. In fact, the attack on our family (The Abacha's) is so devastated to an extent of seizing our travelling passport, family accounts and even trying some members of our family in court for offences allegedly committed by my late husband. In view of this grivious threat to our Economic and personal survival, our family trustee have secretly protected the will, but seriously advised me to move $18 Million US Dollars into an overseas account, hence the reason why I have chosen you and hope that you will come to my full assistance and unlimited co-operation. In the meantime, there is a travelling embargo on us (the whole family members) and our local accounts are seized. We are currently living on goodwill of people who believe we cannot be held responsible for the sins of my late husband. In view of this plight, I expect you to be trustworthy and kind enough to respond to this distressed call to save me and my children from a hopeless future. And we have agree to compensate you sincerely and candid effort in this regard with 30% of the total amount of $18 Million US Dollars. In that case, when the money ($18 Million) is moved into your discrete account, you will be allowed to draw! 30% in your favour, while the remaining 70% will be invested meaningfully for my children's future. My cousin (Abdulrahman Isah) has perfected arrangements with the Trust Company concerned and has assured 100% risk free and safe operation. And in due course, all contacts must be made through Abdulrahman Isah, through this E-mail address or alternatively through: abdul_isah at hotvoice.com. I look forward to your quick response while thanking you for your co-operation. In view of all above details, I request you to keep this letter and operation highly confidential. Best wishes, ABDULRAHMAN ISAH FOR MRS. MARIAM ABACHA. From abdulrahmanisah872 at yahoo.com Thu Apr 11 11:28:05 2002 From: abdulrahmanisah872 at yahoo.com (Mrs. M. Abacha) Date: Thu, 11 Apr 2002 08:28:05 -0700 Subject: [Prishtina-l] Reply Soon Message-ID: <200204110555.BAA24636@uucp.intac.com> ABACHA'S FAMILY ESTATE (ESTATE DEVELOPERS & CONSULTANTS) Dear Sir, It is with heartfelt hope that I write to seek your co-operation and assistance in the context stated below: May I first introduce my self as Dr. Mrs. Mariam Abacha, the wife of Late General Sani Abacha (former military head of state and president of the Federal Republic of Nigeria) who died suddenly on 8th June 1998. I came in contact with your particulars through a very close family friend in which your particulars were recommended to my late husband for proposals which was disorganised by the sudden death of my husband. Having noted the confidence reposed on your person by the sponsor of the recommendation, I became convinced of your capability and goodwill to assist me in receiving the sum of US$18Million secretly willed in my favour by the late general (my husband). This money is kept in a trust account with a Well Trust Company here in Nigeria. As it is equally required, the administration of my late husband's property is under the authority of his cousin (Abdulrahman Isah) however, the current civilian administration of retired General Olusegun Obasanjo (the president of the Federal Republic of Nigeria) is seeking vengeance on the Abacha family because of the life prison jail sentence confirmed on him by my late husband. In pursuit of this vendetta, the present government have resolved to freeze all known assets of General Sani Abacha, including properties at home and abroad and are presently embarking on to seize the various bank accounts of my husband. In fact, the attack on our family (The Abacha's) is so devastated to an extent of seizing our travelling passport, family accounts and even trying some members of our family in court for offences allegedly committed by my late husband. In view of this grivious threat to our Economic and personal survival, our family trustee have secretly protected the will, but seriously advised me to move $18 Million US Dollars into an overseas account, hence the reason why I have chosen you and hope that you will come to my full assistance and unlimited co-operation. In the meantime, there is a travelling embargo on us (the whole family members) and our local accounts are seized. We are currently living on goodwill of people who believe we cannot be held responsible for the sins of my late husband. In view of this plight, I expect you to be trustworthy and kind enough to respond to this distressed call to save me and my children from a hopeless future. And we have agree to compensate you sincerely and candid effort in this regard with 30% of the total amount of $18 Million US Dollars. In that case, when the money ($18 Million) is moved into your discrete account, you will be allowed to draw! 30% in your favour, while the remaining 70% will be invested meaningfully for my children's future. My cousin (Abdulrahman Isah) has perfected arrangements with the Trust Company concerned and has assured 100% risk free and safe operation. And in due course, all contacts must be made through Abdulrahman Isah, through this E-mail address or alternatively through: abdul_isah at hotvoice.com. I look forward to your quick response while thanking you for your co-operation. In view of all above details, I request you to keep this letter and operation highly confidential. Best wishes, ABDULRAHMAN ISAH FOR MRS. MARIAM ABACHA. From abdulrahmanisah872 at yahoo.com Thu Apr 11 11:30:25 2002 From: abdulrahmanisah872 at yahoo.com (Mrs. M. Abacha) Date: Thu, 11 Apr 2002 08:30:25 -0700 Subject: [Prishtina-l] Reply Soon Message-ID: <200204110558.BAA24660@uucp.intac.com> ABACHA'S FAMILY ESTATE (ESTATE DEVELOPERS & CONSULTANTS) Dear Sir, It is with heartfelt hope that I write to seek your co-operation and assistance in the context stated below: May I first introduce my self as Dr. Mrs. Mariam Abacha, the wife of Late General Sani Abacha (former military head of state and president of the Federal Republic of Nigeria) who died suddenly on 8th June 1998. I came in contact with your particulars through a very close family friend in which your particulars were recommended to my late husband for proposals which was disorganised by the sudden death of my husband. Having noted the confidence reposed on your person by the sponsor of the recommendation, I became convinced of your capability and goodwill to assist me in receiving the sum of US$18Million secretly willed in my favour by the late general (my husband). This money is kept in a trust account with a Well Trust Company here in Nigeria. As it is equally required, the administration of my late husband's property is under the authority of his cousin (Abdulrahman Isah) however, the current civilian administration of retired General Olusegun Obasanjo (the president of the Federal Republic of Nigeria) is seeking vengeance on the Abacha family because of the life prison jail sentence confirmed on him by my late husband. In pursuit of this vendetta, the present government have resolved to freeze all known assets of General Sani Abacha, including properties at home and abroad and are presently embarking on to seize the various bank accounts of my husband. In fact, the attack on our family (The Abacha's) is so devastated to an extent of seizing our travelling passport, family accounts and even trying some members of our family in court for offences allegedly committed by my late husband. In view of this grivious threat to our Economic and personal survival, our family trustee have secretly protected the will, but seriously advised me to move $18 Million US Dollars into an overseas account, hence the reason why I have chosen you and hope that you will come to my full assistance and unlimited co-operation. In the meantime, there is a travelling embargo on us (the whole family members) and our local accounts are seized. We are currently living on goodwill of people who believe we cannot be held responsible for the sins of my late husband. In view of this plight, I expect you to be trustworthy and kind enough to respond to this distressed call to save me and my children from a hopeless future. And we have agree to compensate you sincerely and candid effort in this regard with 30% of the total amount of $18 Million US Dollars. In that case, when the money ($18 Million) is moved into your discrete account, you will be allowed to draw! 30% in your favour, while the remaining 70% will be invested meaningfully for my children's future. My cousin (Abdulrahman Isah) has perfected arrangements with the Trust Company concerned and has assured 100% risk free and safe operation. And in due course, all contacts must be made through Abdulrahman Isah, through this E-mail address or alternatively through: abdul_isah at hotvoice.com. I look forward to your quick response while thanking you for your co-operation. In view of all above details, I request you to keep this letter and operation highly confidential. Best wishes, ABDULRAHMAN ISAH FOR MRS. MARIAM ABACHA. From gjonpr69 at yahoo.com Thu Apr 11 02:22:35 2002 From: gjonpr69 at yahoo.com (Gjon) Date: Wed, 10 Apr 2002 23:22:35 -0700 (PDT) Subject: [Prishtina-l] try to cheat sombody else you your motherfucker In-Reply-To: <200204110558.BAA24660@uucp.intac.com> Message-ID: <20020411062235.62275.qmail@web20006.mail.yahoo.com> Veq nje lajmrim.... mos e shikoni kete leter aq shume dhe mos u lodhni se perndryshe kjo fore ne Interpol, dhe FBI e ka emrin Nigeria connection.... dhe se keta frajerat keta zezakat qojne lettra per miliona te cilet paskan me i marr e ju , ne ose viktimat duhen me ua que nja dy tre qind apo ashtu mije USD ... bla bla dhe pastaj ... e dini ska pare gjyshja e paska ndrye mendjen... pra kini kujdes nese dikush mendon seriozisht tung --- "Mrs. M. Abacha" wrote: > --- Forumi i diskutimeve Prishtina-L > --- > Arkivi: > www.alb-net.com/pipermail/prishtina-l > > ABACHA'S FAMILY ESTATE > (ESTATE DEVELOPERS & CONSULTANTS) > > > Dear Sir, > > It is with heartfelt hope that I write to seek your > co-operation and assistance in the context stated > below: May I first introduce my self as Dr. Mrs. > Mariam Abacha, the wife of Late General Sani Abacha > (former military head of state and president of the > Federal Republic of Nigeria) who died suddenly on > 8th June 1998. I came in contact with your > particulars through a very close family friend in > which your particulars were recommended to my late > husband for proposals which was disorganised by the > sudden death of my husband. Having noted the > confidence reposed on your person by the sponsor of > the recommendation, I became convinced of your > capability and goodwill to assist me in receiving > the sum of US$18Million secretly willed in my favour > by the late general (my husband). > > This money is kept in a trust account with a Well > Trust Company here in Nigeria. As it is equally > required, the administration of my late husband's > property is under the authority of his cousin > (Abdulrahman Isah) however, the current civilian > administration of retired General Olusegun Obasanjo > (the president of the Federal Republic of Nigeria) > is seeking vengeance on the Abacha family because of > the life prison jail sentence confirmed on him by my > late husband. In pursuit of this vendetta, the > present government have resolved to freeze all known > assets of General Sani Abacha, including properties > at home and abroad and are presently embarking on to > seize the various bank accounts of my husband. In > fact, the attack on our family (The Abacha's) is so > devastated to an extent of seizing our travelling > passport, family accounts and even trying some > members of our family in court for offences > allegedly committed by my late husband. > > In view of this grivious threat to our Economic and > personal survival, our family trustee have secretly > protected the will, but seriously advised me to move > $18 Million US Dollars into an overseas account, > hence the reason why I have chosen you and hope that > you will come to my full assistance and unlimited > co-operation. In the meantime, there is a travelling > embargo on us (the whole family members) and our > local accounts are seized. We are currently living > on goodwill of people who believe we cannot be held > responsible for the sins of my late husband. In view > of this plight, I expect you to be trustworthy and > kind enough to respond to this distressed call to > save me and my children from a hopeless future. And > we have agree to compensate you sincerely and candid > effort in this regard with 30% of the total amount > of $18 Million US Dollars. In that case, when the > money ($18 Million) is moved into your discrete > account, you will be allowed to dra > w! > 30% in your favour, while the remaining 70% will be > invested meaningfully for my children's future. My > cousin (Abdulrahman Isah) has perfected arrangements > with the Trust Company concerned and has assured > 100% risk free and safe operation. > > And in due course, all contacts must be made through > Abdulrahman Isah, through this E-mail address or > alternatively through: abdul_isah at hotvoice.com. > > I look forward to your quick response while thanking > you for your co-operation. In view of all above > details, I request you to keep this letter and > operation highly confidential. > > Best wishes, > > ABDULRAHMAN ISAH > FOR > MRS. MARIAM ABACHA. > > > _______________________________________________________ > This list is for discussions in Albanian language > only. > For English discusions, use the Prishtina-e list. __________________________________________________ Do You Yahoo!? Yahoo! Tax Center - online filing with TurboTax http://taxes.yahoo.com/ From kosova at jps.net Fri Apr 12 23:38:57 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 12 Apr 2002 20:38:57 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_A_do_t=EB_pranonte_Uashingtoni_kompromis_me_Beograd?= =?iso-8859-1?Q?in_p=EBr_kriminel=EBt_e_luft=EBs=3F...?= Message-ID: A do t? pranonte Uashingtoni kompromis me Beogradin p?r kriminel?t e luft?s? Ligji ?jugosllav? i ekstradimit mund ta prek Kosov?n? Isuf HAJRIZI (Uashington, 12 prill, 2002) Per revisten javore ZERI, Prishtine K?rkesat e Uashingtonit k?saj here duket se jan? t? qarta p?r Serbin? para se kjo e fundit t? kualifikohet p?r vazhdimin e ndihm?s nd?rkomb?tare p?r rind?rtim t? vendit. Administrata amerikane vazhdon t? ngul k?mb? se ?sht? e domosdoshme q? Serbia t? dor?zoj? t? gjith? t? akuzuarit p?r krime t? luft?s (rreth 33 sish q? thuhet se aktualisht strehohen n? Serbi) dhe t? lejohet q? hetuesit e Hag?s t? marrin n?n kontroll t? gjith? dokumentacionin p?rkat?s p?r krimet e luft?s nga serb?t. Mir?po, p?rkund?r k?rkesave t? prera, disa analist? t? politik?s amerikane n? Uashington kan? p?rshtypjen se administrata e Presidentit Bush do ta "verifikonte" ndihm?n tani t? ngrir? p?r Serbin?, po q? se qeveritar?t n? Beograd t? dor?zonin s? paku emrat m? t? njohur t? "ekipit vras?s" q? p?rveq Ratko Mladiqit dhe Radovan Karaxhiqit p?rfshijn? edhe kriminel?t e pandehur q? kan? udh?hequr spastrimin etnik n? Kosov? Nikola Shainoviq, Vlajko Stoilkoviq dhe Dragolub Ojdaniq (disa nga k?ta thuhet se ve? jan? v?n? n?n arrest shtepiak dhe n? ?do moment pritet dor?zimi i tyre n? Hag?). "Ne u kemi th?n? zyrtar?ve n? Beograd si Presidentit Koshtunica ashtu edhe Kryeministrit Gjingjiq si dhe n? diskutimet tona me Gjykat?n (e Hag?s) se jemi definitivisht t? bindur q? Karaxhiqi, Mladiqi dhe grupi i treshit si dhe udh?heq?s t? tjer? ushtarak dhe politik? t? akuzuar (per krime t? luft?s) ?sht? e domosdoshme q? t? sillen n? Hag?," ka deklaruar jav?n e kaluar ambasadori amerikan p?r krimet e luft?s Pjer Prosper gjat? nj? konference p?r shtyp n? Uashington. Duke lexuar midis rrjeshtave t? deklaratave t? tilla t? zyrtar?ve amerikan?, analist?t kan? konkluduar se Uashingtoni mund t? pajtohet q? kriminel?t e tjer? serb? t? gjykohen brenda "Jugosllavis?" n? baz? t? "ligjeve federative." N? fakt administrata amerikane e preferon nj? procedur? t? till?, sepse kjo do t? mund?sonte mbylljen sa m? her?t t? Gjykat?s s? Hag?s p?r ish Jugosllavi, gj? p?r t? cil?n administrata amerikane ?sht? e mendimit se do t? duhej q? t?i jepte fund misionit t? saj brenda gjasht? vjet?ve t? ardhshme. Mir?po ideja amerikane q? kriminel?t e luft?s s? "rangut t? ul?t," apo "peshqit e vegj?l," si? iu referehet nganj?her? atyre, ka mund?si q? t? prek edhe shqiptar?t e Kosov?s. N? bisedad me diplomat? dhe aktivist? p?r t? drejtat e njeriut shpesh flitet edhe p?r mund?sin? e arrestimit t? disa shqiptar?ve ? kryesisht an?tar? t? ish U?K-s? ? t? akuzuar p?r krime t? luft?s. Disa analist? jan? t? mendimit se arrestimi mund t? vij? -- n? mos p?r ndonj? arsye tjet?r -- si rrjedhoj? e Gjykat?s s? Hag?s p?r t? treguar se nuk ?sht? anti-serbe, si? e kan? akuzuar at? Slobodan Milosheviqi dhe p?rkrah?sit e tij brenda dhe jasht? Serbis?. Zyrtar?t e Gjykat?s s? Hag?s n? Evrop? dhe SHBA, kalimthi e kan? p?rmendur se jan? kat?r apo pes? raste n?n hetime brenda territorit t? Kosov?s ku dyshohet se jan? b?r? krime t? luft?s kund?r popullat?s serbe nga shqiptar?t. N? baz? t? ligjit t? ekstradimit p?r t? cilin Serbia dhe Mali i Zi kan? arritur marr?veshje k?t? jav?, insistohet q? ekstradimi tani e tutje do t? duhej t? p?rfshinte vet?m ata persona q? jan? p?rfshir? n? list?n e Hag?s m? par?, por jo t? tjer?t q? mund t? emrohen m? von?. Kan? qen? kryesisht malazez?t q? kan? insistuar n? nj? ligj t? till? nga frika se hetuesit e Gjykat?s s? Hag?s duke marr? n?n kontroll dokumentacionin n? Beograd dhe Podgoric? do t? l?shonin n? vazhdim "urdh?ra arresti" edhe p?r ish ushtarak?t malazez? q? kan? marr? pjes? n? luft? n?n komand?n e ushtris? jugosllave. N? rast se do t? l?shoheshin flet? arrestime p?r ndonj? shqiptar? t? Kosov?s p?r krime t? luft?s nga Gjyakata e Hag?s, gjykimi i tyre me siguri do t? b?hej n? Kosov?, jan? t? mendimit disa ekspert? t? ligjit nd?rkomb?tar ? kupohet n?n mbikqyrjen e v?zhgues?ve t? huaj, sipas parametrave t? k?rkesave amerikane q? kriminel?t e luft?s n? t? ardhm?n t? gjykohen nga "gjykatat lokale." Megjithat? nuk ?sht? e qart? se cili ligj "lokal" do t? p?rdorej p?r gjykimin e mundsh?m t? kosovar?ve n? t? ardhm?n. Sipas rezolut?s 1244, e cila parasheh Kosov?n si pjes? t? nj? "Jugosllavie," insitucionet kosovare edhe pse t? nd?rtuara pavar?sisht n?n administrat?n nd?rkomb?tare tentojn? t? jen? n? p?rputhje me ligjet e Serbis? dhe Malit t? Zi. Edhe pse shansat jan? t? vola q? ndonj? shqiptar? i akuzuar t? gjykohet nj? dit? diku n? Serbi p?r krime t? luft?s, analist?t spekulojn? q? n? t? ardhm?n gj?rat mund ta ndryshojn?. Pra, thon? ata, mund t? arrihet deri te nj? marr?veshje midis nd?rkomb?tar?ve, serb?ve dhe shqiptar?ve q? do ta kusht?zonte t? ardhm?n e Kosov?s me fatin e "kriminel?ve t? luft?s." "Ta z?m? se nj? dit? Beogradi vendos se nuk ?st? m? n? iteres t? serb?ve q? t? ngul k?mb? n? mbajtjen e Kosov? n?n ?federat?? dhe nd?rkoh? nj?ra nga kushtet p?r ta njohur pavar?sin? e Kosov?s do t? jet? edhe gjykimi i disa shqiptar?ve sipas ligjeve jugosllave," spekulon nj? burim n? Uashington. "Edhe pse n? k?t? moment kjo duket si nj? ide e pakapshme, t? mos ?uditem n? se nj? dit? qeveria e Kosov?s ? presidenti dhe kryeministri -- t? gjendet para nj? akti t? ngjash?m sikurse Vojislav Koshtunica dhe Zoran Gjingjiqi n? Beograd n?n trysnin? nd?rkomb?tare p?r t?i dor?zuar kriminel?t e luft?s ? por k?saj here jo n? Hag?," shton i njejti burim. "Mos e dhasht? Zoti do t? thuash ti n? k?t? moment, por t? mos harrojm? se politika dhe diplomacia jan? fenomene gjithnj? n? evolim e sip?r." Pyet burimi n? fjal?: "Kush do ta paramendonte para tri vjet?sh se nj? dit? Milosheviqi i plot?fuqish?m n? Serbi, sot do t? gjendej n? Gjykat?n e Hag?s i d?rguar atje nga vet v?ll?z?rit e tij n? em?r t? t? mir?s s? popullit serb? ? k?shtu mund t? ndodh? edhe me shqiptar?t." Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Apr 12 23:38:48 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 12 Apr 2002 20:38:48 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Kongresisti_pro-shqiptar_Xhajms_Trafikant_shpallet_?= =?iso-8859-1?Q?fajtor_p=EBr_korrupsion_?= Message-ID: Kongresisti pro-shqiptar Xhajms Trafikant shpallet fajtor p?r korrupsion Isuf Hajrizi (Uashington, 12 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Pas nj? procedure gjyq?sore disa muajshe dhe pas kat?r dit? debati t? juris? t? p?rb?r? prej dhjet? femrave dhe dy mashkujve, Kongresisti pro-shqiptar nga shteti Ohio, Xhajms Trafikant ?sht? shpallur fajtor t? mart?n p?r korrupsion. Shqiptimi i d?nimit do t??i b?h?t me 27 qershor dhe n? baz? t? ligjit ai mund t? d?nohet deri n? 63 vjet gurg. Mir?po rekomandimet e ligjit federativ lejojn? q? ai t? d?nohet me pes? deri n? dhjet vjet burg. Trafikanti, i cili ?sht? rizgjedhur tet? her? me radh? si an?tar i Kongresit amerikan, ?sht? i njohur p?r rrebelizm dhe p?r fjalimet e tij t? ashpra n? kongres kund?r agjensive qeveritare, kryesisht t? asaj t? taksave , e cila e kishte akuzuar at? n? vitin 1983 p?r ?mashtrim? n? koh?n kur ai ishte kryeshef i policis?. N? at? gjykim, Trafikanti do t? shpellet i pafajsh?m. Si n? vitin 1983 ashtu edhe k?saj here, Trafikanti e luajti rolin e avokatit n? mbrojtje t? vet?vet?s edhe pse ai nuk ?sht? jurist p?r nga profesioni. Argumenti i tij kryesor gjat? gjykat?s k?saj radhe ishte ?hakmarrja e qeveris?? kund?r tij sepse, si? ka deklaruar ai shpesh, qeveria e ka ushtruar urrejtje t? vazhdueshme ndaj tij. Pas si q? ?sht? lexuar vendimi i juris? t? enjt?n, Trafikanti ka deklaruar se e pranon vendimin e gjyqit, por ka shtuar se vendimi ishte ?shum? i padrejt?.? ?Qeveria ka marr? at? q? ka k?rkuar,? ka deklaruar Trafikanti para shtypit pas vendimit t? gjykat?s duke iu referuar ?hamarrjes s? qeveris?? kund?r tij. Nuk ?sht? e pazakonshme q? ligj?v?n?sit dhe qeveritar?t amerikan? t? akuzohen p?r korrupsion dhe thyerje ligji. Nd?r ata q? iu kan? n?nshtruar k?tyre akuzave ? dhe t? njohur n? bot?n shqiptare ? jan? edhe ish Presidenti Klinton dhe Senatori nga Nju Xhersi Robert Torriqeli. Q? t? dy k?ta jan? shpallur t? pafajsh?m n? fund. Trafikanti ?sht? kongresist q? ?sht? dalluar nga t? tjert?t n? instiutucionin m? t? lart? amerikan si p?r nga sjellja ashtu edhe p?r nga veshja. N? fund t? ?do fjalimi t? shkurt?r por t? zjarrt?, Trafikanti e p?rfundonte me nj? shprehje ?Beam me up? nga nj? shfaqje televizive, kurse garderoba e tij p?rfshinte xhamadan? dhe patallona ?shiz? t? mod?s s? viteve 70t?. Gjat? procedur?s gjyq?sore t? tij, gjykat?sja n? nj? rast e ka nd?rpre procesin dhe I ka dh?n? leksion Trafikantit pasi ai I ka fyer prokuror?t duke iquajtur ?burra t? pa k ? duke iu referuar organeve gjenitale t? prokuror?ve t? shtetit. Trafikanti p?r disa vjet ka qen? mb?shtet?s idenj? i ??shtjes shqiptare n? bashk?punim me Lig?n Qytetare Shqiptaro-Amerikane (LQSHA) t? prir? nga ish krongresisti Xhozef Dioguardi. Trafikanti disa her? ka k?rkuar nga qeveria amerikane dhe nga Kongresi q? t? armatoset dhe Ushtria ?lirimtare e Kosov?s dhe t? st?rvitet nga amerikan?tr p?r t?ju kund?rvu me sukses forcave pushtuese serbe. N? nj? let?r drejtuar ish Sekretar?s amerikane t? shtetit Madellin Ollbrajt n? dit?n e masakr?s s? re?akut, Trafikant gjithashtu k?rkon q? administrata amerikane ?menj?her? ta denoncoj? k?t? masak?r sadistike dhe shtyp?se mbi shqiptar?t n? Kosov? nga autoritetet serbe.? N? nj? let?r tjet?r kongresisti nga Ohio i shkruan ish Presidentit Klinton me 20 janar, 2000 dhe k?rkon q? Kosov?s t?i njihet pavar?sia, si e ?vetmja m?nyr? q? t? ndalet shtypja brutale dhe genocidi mbi shqiptar?t e Kosov?s.? Pastaj n? njer?n nga rezoluatat e Kongresit q? ai do ta sponsoroi n? vazhdim, thuhet se ?shqiptar?t e Kosov?s i plot?sojn? k?rkesat p?r nj? referendum mbi pavar?sin? sipas ligjit nd?rkomb?tar.? T? enjt?n Trafikanti, p?r her? t? par? u duk i t?rhequr para kamerave televizive pasi q? ishte shpallur fajtor p?r nj? varg mashtrimesh dhe thyerjesh ligji. Nd?r t? tjera Trafikanti, thuhet n? raportet e shtypit amerikan se ka marr? material nd?rtimor dhe fuqi pun?tore falas nga firma nd?rtimtarie si shk?mbim p?r t? b?r? lobiz?m n? Kongres n? em?r t? k?rtyre firmave; ka k?rkuar q? nj?ri nga an?tar?t e stafit t? tij t?i paguaj Trafikantit 2500 dollar? nga rroga e tij p?r ?do muaj; ka k?rkuar nga nj?ri punonj?t e t? tij t? g?njej? n? gjyq, ka p?rdorur an?tar?t e stafit p?r t?ja ngjyrosur anij?n e tij dhe p?r t?ja kryer pun?t e tij n? ferm?; ka raportuar pasak?tsisht p?r t? ardhurat vjetore t? tij para agjensis? s? taksave; si dhe ka marr? ryshfete nga persona dhe firma t? ndryshme. Pas shqiptimit t? vendimit p?r faj?si, n? Kongres ?sht? k?rkuar q? ai ?menj?her?? t? jep dor?heqje, mir?po Trafikanti ka refuzuar duk? th?n? se ?un? si amerikan ende kam disa t? drejta.? Mir?po ?nj? an?tar i Kongresit i cili e shkel ligjin, e tradh?ton besimin e popullit dhe turp?ron Dhom?n e P?rfaq?sues?ve e vertmja rrug? e drejt? p?r zotin Trafikant do t? ishte dor?heqja e tij e menj?hershme,? ka deklaruar kryetari i demokrat?ve n? Kongres, Ri?erd Gephart. Edhe pse ai e ka konsideruar vet?n si an?tar? t? Partis? Demokrate, Trafikanti ?sht? konsideruar si rebel dhe i pad?shiruesh?m nga kjo parti sepse ai shpesh ka votuar n? favor t? partis? opozitare, duke i zem?ruar k?shtu koleg?t e tij demokrat?. Nd?rsa ai ka luftuar p?r t? drejtat e shqiptar?ve n? Kosov? dhe n? Maqedoni, Trafikanti n? Shqip?ri ka shkaktuar kund?rth?nje n? p?rkrahje t? Sali Berish?s nd?rsa ka shprehur mllefin e tij kund?r Partis? Socialiste t? Fatos Nanos duke e p?rdor? shprehjen e njohur antikomuniste n? SHBA, ?Better dead than red? (?M? mir? t? jesh? i vdekur se sa komunist?). N? koh?n kur po zhvillohej gjykata e tij n? Ohio para disa muajsh, gazeta e Kongresit Roll Call e pat akuzuar Trafikantin p?r shp?rdorim fondesh t? cilat gjoja ia ka dh?n? atij LQSHA p?r udh?timet e tij n? Balkan. LQSHA ?sht? p?rgjigjur n? t? njejt?n gazet? dhe i ka mohuar akuzat. An?tar?t e komunitetit shqiptaro-amerikan q? e kan? njohur Trafikantin, edhe pse nuk kan? dashur t? prononcohen publikisht, e kan? ndjer? vet?n keq p?r fatin e Trafikantit. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From DIELLIDD at aol.com Sat Apr 13 15:13:14 2002 From: DIELLIDD at aol.com (DIELLIDD at aol.com) Date: Sat, 13 Apr 2002 15:13:14 EDT Subject: [Prishtina-l] (no subject) Message-ID: <143.cd778c6.29e9dd4a@aol.com> Lajm - Sportiv nga Diaspora Futbollistet Shqiptere ne Turneun e Legjendave te Futbollit ne Teksas Turneu tradicional "Legjendat e Futbollit" i cili vite me radhe mbahet ne Teksas (SHBA) e ne te cilin kryesisht marin pjese futbollistet me te talentuar nga Amerika Jugore dhe Shtet e Bashkuara te Amerikes, kete vit fillon me 3 Maj ne Dallas. Perpos skuadrave futbollistike nga: Argjentina, Bolivia, Brazili, SHBA, Chile, Kolumbia,Ekuadori, Meksiko, Peru, Guatemala dhe Venecuela, risia me e kandshme e turneut te sivjetem do te jete pjesmarja e futbollistve Shqiptare e cila u ba ne saje angazhimit dhe ndihmes materjale te Komunitetit Shqiptare ne Dallas. Skuadra Shqiptare te cilen e drejton selektori I Kombetares Sylejman Demollari nga Tirana dhe ndihmesi i tij Lulzim Shpati nga Prishtina, perbehet nga futbollistet e mirnjohur si: Fadil Vokrri, Agim Cana, Fadil Muriqi,Shefqet Sinani, Valon Gashi (Prishtine) Kujtim Majanci(Fier) Bashkim Abdullai (Diber) Bruno Ceka(Tetove), Edmond Rugova(Kanzas City)?etj., do te bej gara kualifikuese ne grupin A se bashku me Brazilin, Argjentinen dhe Guatemalen. Skuadra Shqiptare lojen e pare do ta luaj me 4 maj me Brazilin, ne stadiumin Jesuit qe gjendet ne adresen: 12345 Inwood, Dallas,Texas. Per informata me te hollsishme per kete ngjarje sportive mund te kontaktoni Z. Bruno Ceka - kordinator I skuadres Shqiptare ne tel 972-556-2465, e-mail : diellidd at aol.com ose brunositalian at aol.com ose Z. Zenun Haliline tel 817-279-8669, e-mail: zenunhalili at yahoo.com . From kosova at jps.net Thu Apr 18 02:44:38 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed, 17 Apr 2002 23:44:38 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?B?TGFqbWU6IFNIQkEtdOsgcOtyZ2F0aXTrbiBw63IgbHVmdOsga3VuZOty?= =?iso-8859-1?B?IElyYWt1dA==?= Message-ID: SHBA-t? p?rgatit?n p?r luft? kund?r Irakut Isuf Hajrizi (Uashington, 18 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Qysh se Presidenti amerikan Xhorxh Bush i ka pag?zuar Koren? Veriore, Iranin dhe Irakun si "q?nd?r t? s? keq?s," ai po p?rgatitet q? ta gjej? rastin e volitsh?m p?r ta sulmuar k?t? t? fundit. N? dit?t q? pasuan pas deklarat?s bombastike t? Bushit para dy muajsh n? Kongres, administrata e tij e ka zbutur sadopak retorik?n kund?r Kores? Veriore dhe Iranit, por e ka shtuar at? kund?r Irakut. Duke u bazuar n? raportet n? shtyp dhe deklaratat e zyrtar?ve n? Uashington, sot n? Amerik? dominon bindja se nj? sulm kund?r Sadam Huseinit ?sht? i pashmangsh?m. Mir?po p?r ta sulmuar s?rish Bagdatin, administrat?s amerikane i duhet q? ta justifikoj? nj? sulm t? till? si para popullit amerikan ashtu edhe para publikut nd?rkomb?tar. Edhe pse administrata amerikane ka disa opcione p?r ta arsyetuar sulmin e mundsh?m kund?r Irakut, ajo vazhdon t? bazohet n? argumentin se Sadam Huseini ?sht? e domosdoshme t? hiqet nga froni i tij diktatorial sepse ai po prodhon "arm? t? shkat?rrimit n? mas?." Pra arm? nukleare. Si i till?, ngulin k?mb? zyrtar?t amerikan?, ?sht? jetike q? Sadami t? z?v?nd?sohet me nj? qeveri demokratike e cila do t? bashk?punonte me Per?ndimin. Nj? nga argumentet q? mund t? p?rdor Uashingtoni si justifikim, sipas analist?ve politik? n? shtypin amerikan do t? ishte argumenti i "vet?mbrojtjes." Bota nd?rkomb?tare e p?rfaq?suar n? OKB e ka p?rkrahur sulmin amerikan n? Afganistan duke e bazuar k?t? p?rkrahje n? Kart?n e OKB-s? e cila lejon p?rdorimin e forc?s nga nj? shtet apo shtete kund?r nj? shteti n? vet?mbrojtje. Analist?t mendojn? se Bushi mund ta p?rdor t? njejtin argument p?r ta sulmuar edhe Irakun duke th?n? se prodhimi i arm?ve b?rthamore nga ana e Sadamit shkakton rrezik p?r Amerik?n dhe aleat?t e saj n? rajon ? kryesisht Izraelin. Nj? opcion tjet?r q? mund ta p?rdor administrata amerikane p?r ta justifikuar sulmin kund?r Irakut ?sht? rezoluta 687. Kjo rezolut? K?shillit t? Sigurimit ?sht? ende n? efekt dhe lejon q? Iraku t? sulmohet nga aleat?t po q? se Sadami refuzon t?i jet?son nj? varg obligimesh q? parashtron kjo rezolut? n? fush?n e ?armatimit. T? njejtin argument e kan? p?rdorur edhe administratat e Bill Klintonit dhe ajo e Bushit t? vjet?r kur e kan? bombarduar Irakun nga ajri edhe disa her? pasi q? ka p?rfunduar lufta e Gjirit n? vitin 1991. Zyrtar?t amerikan? edhe pse shpesh nuk e p?rmendin Irakun dhe Sadamin me em?r, ata i kan? shtuar v?rejtjet publike kund?r atyre shteteve q? po merren me prodhimin e arm?ve b?rthamore dhe m? shp?rndarjen e tyre. Sipas z?v?nd?s sekretarit amerikan t? shtetit p?r mosp?rhapjen e arm?ve b?rthamore Xhon Vulf fenomeni i shitjes dhe shp?rndarjes s? arm?ve b?rthmore n?p?r shtetet q? nuk jan? mike t? Amerik?s "?sht? real" dhe se "Korea Veriore ?sht? e gatshme q? t?i shes raketa b?rthamore cilit do shtet." Kurse Irani sipas tij po i zhvillon programet e veta p?r prodhimin e arm?ve b?rthamore me ndihm?n e Kores? Veriore, Rusis? dhe Kin?s. "Nd?rkoh? Iraku n? m?nyr? aktive po p?rpiqet q? ta riparoj? programin e arm?ve b?rthamore n? kund?rshtim me sankcionet e K?shillit t? Sigurimit t? OKB-s?," ka deklaruar Vulf gjat? nj? fjalimi t? tij publik k?t? jav? n? Qendr?n e Shtypit t? Huaj n? Uashington. Ka shenja q? SHBA-t? mund ta gjejn? rastin p?r ta sulmuar Irakun po q? se p?rfaq?suesi i ri n? OKB i ngarkuar me inspektimin e arm?ve n? Irak raporton se Bagdati nuk lejon "inspektimin total" t? vendeve ku dyshohet se ka materiale t? arm?ve b?rthamore. Departmenti amerikan i shtetit i ka dh?n? publicitet dhe p?rkrahje t? jasht?zakonshme em?rimit t? inpsktorit t? ri, suedezit Hans Bliks n? krye t? Komisionit p?r V?zhgim, verifikim dhe inspektim t? arm?ve n? Irak. Komisioni n? fjal? ?sht? themeluar nga K?shilli i Sigurimit n? vitin 1999 dhe ka p?r detryr? ?armatosjen e Irakut nga arm?t b?rthamore. Z?dh?n?si i departmentit t? shtetit, Filip Riker ?sht? k?rc?nuar duke th?n? se Iraku k?saj here "?sht? e domosdoshme q? t? pajtohet pa kushte me t? gjitha rezolutat p?rkat?se t? K?shillit t? Sigurimit n? OKB" duke p?rfshir? edhe pranimin e ekipit t? ri t? inspektor?ve t? kryesuar nga suedezi Bliks. Ekspert?t politik? jan? t? mendimit se mospajtimi i Sadamit me cil?ndo nga pikat e nj?r?s nga rezolutat, mund ta fut? n? l?vizje makinerin? luftarake t? Amerik?s kund?r tij. K?saj here objektiv i sulmit do t? ishte eliminimi i vet Sadamit. Disa analist? kan? spekuluar n? shtyp se arsyeja e v?rtet? q? Bushi po nxitohet p?r ta sulmuar Irakun nuk ka shum? t? b?j me rrezikun q? i shkakton Bagdati Amerik?s, por m? shum? ?sht? hakmarrje personale e presidentit amerikan p?r t?ja nxjerr hakun babait t? tij. Edhe pse lufta e Gjirit ishte sukses p?r forcat aleate, p?r vet babain e presedentit aktual u konsiderua si d?shtim sepse ai refuzoi k?shillat e gjeneral?ve t? tij p?r ta likuiduar apo arrestuar edhe vet Sadamin pasi q? atij iu ishte shkat?rruar ushtria. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Apr 18 02:46:20 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed, 17 Apr 2002 23:46:20 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Po_d=EBshton_p=EBrpjekja_emarikane_p=EBr_paqe_n=EB_?= =?iso-8859-1?Q?Lindjen_e_Mesme=3F?= Message-ID: Po d?shton p?rpjekja emarikane p?r paqe n? Lindjen e Mesme? Isuf Hajrizi (Uashington, 18 prill, 2002) Per revisten javore ZERI, Prishtine N? bisedad e zakonshme si dhe n? debatet e shumta k?to dit? n? mediata amerikane p?r luft?n izraelito-palestineze, shumica jan? t? mendimit se n? se angazhohet seriozisht Amerika, lufta n? Lindjen e Mesme do t? ndalet dhe se nj? plan i paqes mund t? jet?sohet. Mir?po n? dit?t e fundit jan? shtuar edhe mendimet e atyre q? nuk jan? shum? t? sigurt? n? se administrata amerikane ?sht? e plot?fuqishme karshi Izraelit. Ka kaluar nj? jav? qysh se sekratari amerikan i shtetit Kolin Pouell gjendet n? Lindjen e Mesme duke sh?titur nga shteti n? shtet n? p?rpjekje t? gjetjes s? ndonj? "kashte" shprese p?r t? cil?n do t? mund t? lidhej procesi i ndaljes s? luft?s q? ka tronditur bot?n. Edhe pse administrata amerikane ka qen? e kujdesshme p?r t? mos e pranuar humbjen e raundit t? par? t? p?rpjekjes s? saj p?r paqe, shenjat e nj? d?shtimi jan? evident. Evident ?sht? edhe frustrimi i amerikan?ve t? cil?t nuk mund ta kuptojn? se si nj? njeri si kryeministri izraelit Areal Sharon mund t? tregohet aq mosp?rfill?s ndaj Amerik?s, mikut t? vet?m domo?th?n?s q? ka n? bot?. K?rkesa amerikane ndaj Izraelit ?sht? q? "pa vones?" t? t?rhiqet nga trojet e pushtuara koh?ve t? fundit dhe t?ja l?shoj? rrug?n nj? procesi politik t? zgjidhjes s? problemit. Kurse nga udh?heq?si palestinez Jaser Arafat Uashingtoni k?rkon deklarimin e tij publik kund?r "terrorist?ve vet?vras?s." Palestinez?t e kan? kritikuar administrat?n amerikane me argumentin se si ?sht? e mundur q? nj? udh?heq?s si Arafati q? tani nj? muaj ?sht? i rrethuar dhe fati i tij mvar?t nga ushtar?t izraelit? edhe p?r gj?rat m? elementare p?r jet? t? ket? kontroll mbi ata q? kan? vendosur t? bien d?shmor? p?r lirin? e vendit t? tyre? Nd?rsa administrata amerikane i ka mohuar disa raporte n? shtyp q? kan? njoftuar se disa nga njer?zit e Presidentit Bush kan? shprehur "dyshime serioze" ndaj vullnetit t? Sharonit p?r t? qen? njeri i paqes, t? tjer?t jan? shprehur haptas se udh?heq?si izraelit ?sht? luft?nxit?s. Nj? kori t? till? t? kritik?ve i ?sht? bashkangjitur edhe Kofi Anan, sekretar i p?rgjithshm?n n? Kombet e Bashkuara. Muajin e kaluar Anani -- dikur mik i izraelit?ve -- i ?sht? k?rc?nuar Sharonit duke th?n? se po q? se Izraeli nuk t?rhiqet menj?her? nga trojet e "okupuara ilegalisht" t? palestinez?ve, ai po rrezikon q? edhe m? tutje ta izoloj? vendin e tij nga familja nd?rkomb?tare. Anan i vazhdoi kritikat e tij ndaj Izraelit edhe t? m?rkur?n e kaluar n? Madrid n? takim me udh?heq?sit nd?rkomb?tar duke th?n? se "jam v?rtet? i mahnitur me situat?n humanitare" q? ka shkaktuar Izraeli n? sulmet e pand?rprera ndaj popullat?s palsetineze n? k?rkim t? "terrorist?ve vet?vras?s." Komentet e Ananit nuk mund t? injorohen leht?, ?sht? th?n? n? shtypin amerikan, sepse ai konsiderohet mik i Izraelit sepse n?n administrat?n e tij n? Kombet e Bashkuara dhe me ndihm?n e ish ambasadorit amerikan n? OKB Ri?erd Hollbruk, Izraeli n? vitin 2000 ?sht? pranuar si an?tar i t? ashtuquajturit Grup i t? Tjer?ve dhe i Evropian?ve Per?ndimor, nj? nga grupet m? t? fuqishme n? OKB, grup ky i cili seleksionin kandidat?t p?r pozitat m? me inluenc? n? OKB. Anani gjithashtu e ka pranuar zyrtarisht deklarat?n e Izraelit se ishte t?rhequr nga Libani Jugor, duke iu p?rmbajtur k?shtu rezolut?s s? K?shillit t? Sigurimit t? vitit 1978 e cila b?nte thirrje q? Izraeli t?I jepte fund pushtimit t? k?tij rajoni. Ai e ka b?r? k?te p?rkund?r ankesave t? Siris? dhe Damaskut s? mbetja e m?tutjeshme n? e ushtar?ve izraelit? n? nj? pjes? t? rajonit p?rgjat? kufirit me Libanin t? quajtur Fermat e Shib?s, ishte n? kund?rshtim me rezolut?n e K?shillit t? Sigurimit. Kurse n? Kongresin amerikan vazhdon t? thellohet p?r?arja midis atyre q? jan? p?rkrah?s t? Izraelit pa marr? parasysh sjelljet e udh?heq?sve t? k?tij vendi dhe atyre q? mendojn? se Izraeli e ka tejkaluar mas?n e intervenimit n? "vet?mbrojtje" dha tani po shkakton nj? "katastrof? humanitare" n? luft?n e ashp?r kund?r palestinez?ve. Nj? nd?r z?rat m? me influenc? n? Kongres, ish kandidati p?r n?nkryetar t? Amerik?s Xhozef Libermen, ka shprehur mllefin e tij ndaj vendimit t? Bushit p?r ta lejuar sekretarin e tij Pouell q? t? takokohet me Arafatin. Libermen, i bashkangjitet mendimit t? Sharonit se problemi kryesor n? rajon ?sht? Arafati dhe se si i till? ai duhet t? izolohet t?r?sisht dhe se palestinez?t do t? duhej t? zgjidhnin nj? udh?heqje t? re po q? se d?shirojn? q? t? ken? paqe me izraelit?t. Mir?po, edhe pse me kujdes t? jasht?zakonsh?m p?r t? mos e ofenduar mikun e tyre n? Lindjen e Mesme, disa t? tjer? n? Kongres e mbrojn? iden? e Bushit duke th?n? se p?rkund?r asaj se ?ka mendon Sharoni dhe Amerika, Arafati megjithat? ?sht? lider? i palestinez?ve dhe ?sht? vendimi i tyre n? se d?shirojn? q? ta nd?rrojn? at? apo jo. N? nj? intervist? n? kanalin televiziv amerikan CNN, udh?heq?si i Senatiti n? Partin? Republikabe, Trent Llot ka dekluar s? ai ishte i mendimit se takimi i Sekretarit Pouell me Arafatin "ishte e demosdoshme t? realizohej." "Po q? se vendos q? t? shkosh n? rajon, ?sht? e domosdoshme q? t? bisedosh me t? gjitha pal?t q? kan? interesa" n? rajon, ka th?n? Lott. Nd?rsa amerikan?t jan? tejet? t? kujdessh?m p?r t? mos e indinjuar udh?heqjen izraelite p?r shkak t? forc?s politike q? posedojn? ebrejn?t n? Amerik?, evropian?t dhe t? tjer?t kan? qen? m? t? ndrejt?p?rdrejt? duke th?n? se Izraeli e ka gabim dhe se do t? duhej t? izilohej. Evropian?t po rrahin iden? q? t?i vejn? Izraelit embargo ekonomike, por nj? embargo e till? nuk do t? kishte far? efekti konkret mbi Izraelin sepse ai furnizohet kryesisht nga Amerika. N? shtypin evropian spekulohet se administrata amerikane nuk e ka seriozisht angazhimin e saj p?r ta zgjidhur konfliktin izraelito-palestinez, p?rndryshe Uashingtoni do t? duhej q? ta nd?rronte Sharonin dhe ta zgjidhte nj? qeveri tjet?r paqesore n? Izrael. "A do t? kishte mund?si zoti Bush q? ta b?nte nd?rrimin e regjimit t? shtetit klient t? tij num?r nj??" pyet gazeta Gardian e Anglis? dhe p?rgjigjet: "Po, (Bushi) ka mund?si." A do t?i hynte Bushi nj? avanture t? till? p?r ta nd?rruar Sharonin n? se ai v?rtet? paraqitet si problem p?r paqen n? rajon, nj? gj? e till? ?sht? v?shtir? t? parashikohet. Por megjithat? nj? gj? ?sht? e sigurt, d?shtimi i mund?sh?m i Sekretarit Pouell n? arrtijen e nj? marr?veshjeje dom?th?n?se n? Lindjen e Mesme padyshim se do t? ka efekt tejet? negativ n? administrat?n e Bushit. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe revisten javore ZERI, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Apr 19 20:46:21 2002 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri, 19 Apr 2002 17:46:21 -0700 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Kisha_katolike_n=EB_SHBA_e_goditur_r=EBnd=EB_nga_sk?= =?iso-8859-1?Q?andalet...?= Message-ID: Kisha katolike n? SHBA e goditur r?nd? nga skandalet Qindra prift?rinj? jan? akuzuar p?r abuzime seksuale t? f?mij?ve Isuf Hajrizi (Uashington, 19 prill, 2002) Per gazeten Zeri, Prishtine Kisha katolike n? SHBA ?sht? p?rfshir? n? nj? skandal me p?rmasa t? gj?ra q? e ka tronditgur t?r? komunitetin katolik brenda dhe jasht? vendit. Qindra prift?rinj? n? disa kisha t? Amerik?s jan? akuzuar p?r abuzim seksual t? f?mij?ve ? kryesisht djelmosha t? rinj?, pjestar? t? kish?s. Ajo q? ka shqet?suar edhe m? shum? besimtar?t e k?saj feje dhe organet e drejt?sis? amerikane ?sht? fakti se abuzimet e tilla nuk kan? filluar dje, por kan? ndodhur n? m?nyr? t? p?rs?ritur me dekata por kardinal?t e dio?ezave amerikane me paramendim e kan? fshehur k?t? dukuri. Skandali ka shp?rthyer kur me dat?n 6 janar t? k?tij viti, nj? grup gazetar?sh t? gazet?s Boston Globe e kan? botuar n? vazhdime ecurin? se si dio?eza e Bostonit kishte qarkulluar nj?rin nga prift?rinjt?, Xhon Gjiogan (i cili aktualisht ?sht? n?n hetime edhe p?r p?rdhunim), nga nj? kish? n? tjetr?n gjat? nj? periudhe kohore prej disa dekadave p?rkund?r faktit se kisha kishte prova t? mjaftueshme se ky ishte nj? abuzues seksual i f?mij?ve. Sipas raporteve t? k?saj gazete -- raporte q? shum? shpejt u p?rhap?n n? t?r? mediat amerikane -- posa ?sht? b?r? publik lajmi p?r abuzimet, kan? pasuar disa arrestime t? prift?rinj?ve dhe numri i akuzave ?sht? shtuar. N? qend?r t? skandalit ?sht? gjetur kryepeshkopi i Bostonit Bernard Lo (Law). Lo, i cili ishte edhe nj?ri nga kandidat?t m? serioz p?r ta z?v?nd?suar Papa Gjon Palin II tani t? s?mur?, ?sht? konstatuar se ishte protagonisti kryesor n? fshehjen e raporteve dhe dislokimin e prift?rinj?ve abuzues nga nj? shtet n? tjetrin p?r t?ju humb? gjurm?t akuzave ndaj tyre. Shum? fetar? katolik? dhe disa nga gazetat kryesore duke p?rfshir? edhe Boston Globe kan? k?rkuar dor?heqjen e kryepeshkopit Lo, si e vetmja m?nyr? p?r ta kthyer besimin e tek kisha e Bostonit. Ai vashdon t? ngul k?mb? se nuk jep dor?heqje. Tutje, Kryepeshkopi Lo n? vitin 1996 i ka d?rguar nj? let?r kontraverze nj? prifti tjet?r, Poll Shenli (gjithashtu n?n hetime p?r krim seksual), nj? promovues i njohur i seksit t? t? rritur?ve me f?mij?t, historia e t? cilit n? abuzimin e djelmoshave t? rinj? dhe tinejxher?ve daton q? nga vitet 1960. Numri i prift?rinj?ve t? akuzuar p?r abuzim tani ?sht? rritur mbi 100, nd?rsa ?sht? zbuluar se deri me sot kisha ka paguar rreth 40 milion? dollar? p?r t?i paguar akuzuesit nga 140 aktakuza para se ata t? dalin n? gjyq p?r ta ekspozuar skandalin e kish?s. Sipas raporteve n? shtyp, shuma p?r pagesa p?r marr?veshjet e kish?s jasht gjyqit pritet t? shkoj? deri n? 100 milion? dollar?. P?rve? rastit t? Bostonit, abuzime seksuale t? prift?rinj?ve jan? raportuar edhe n? kishat katolike t? disa shteteve amerikane duke p?rfshir? edhe shtetet Florida, Nju Jork dhe Kaliforni. Edhe pse fillimisht lajmin p?r skandalet e kish?s n? Amerik? nuk jan? marr? shum? seriozisht n? Vatikan, k?t? jav? Papa Gjon Pali i ka ftuar t? gjith? kardinal?t katolik? t? Amerik?s n? selin? e shenjt? n? nj? samit t? jasht?zakonsh?m p?r t? diskutuar se si t? trajtohet skandali q? ka zhg?njyer rreth nj? miliard? katolik? sa jan? n? bot?. Edhe pse nuk pritet q? Papa t? md?rmerr ndonj? hap drastik, samiti i jasht?zakonsh?m dy-dit?sh n? Vatikan k?t? t? mart? dhe t? m?rkur? ka p?r q?llim q? t?i kund?rvihet nocionit se Papa gjoja nuk e ka kuptuar thell?sin? e problemit dhe nivelin e zem?rimit t? katolik?ve. Sipas burimeve t? kish?s t? cituara n? gazetat amerikane, nuk pritet q? Papa t?i z?v?nd?soi kardinal?t, si? kan? propozuar disa, sepse ai tani n? mosh?n 81 vje?are dhe m? sh?ndet t? lig, nuk ka dor? t? fort? sa duhet p?r t? treguar lidership t? qart? si? e k?rkon nj? rast i till?. Selia e sh?njt? tani udh?hiqet nga nj? grup kardinal?sh, t? cil?t thuhet se jan? edhe m? konservativ? se sa koleg?t e tyre n? Amerik? kur ?sht? fjala p?r fshehjen e ??shtjeve kishtare. Megjithat? pritet q? disa tema serioze do t? diskutohen. Organizatat p?r mbrojtjen e t? drejtave t? homoseksual?ve n? Amerik? kan? frik? se Vatikani do ta interpretoj? skandalin aktual si nj? problem i prift?rinj?ve homoseksual kund?r t? cil?ve mund t? merren masa nd?shkimi. Thuhet se Vatikani ?sht? duke debatuar rreth ides? p?r t?i p?rjshtuar nga sh?rbimi prift?rinjt? homoseksual. Nj? ide tjet?r q? pritet t? diskutohet ?sht? edhe ideja q? ?sht? p?rmendur n? faqet editoriale t? shtypit amerikan -- pra p?r hapjen e rru?s q? edhe femrat t? b?hen prift?resha, nd?rsa prift?rinjt? t? lejohen q? t? martohen. Mir?po n? shtyp ?sht? njoftuar se ndryshimet serioze do t? ndodhin jo n? Vatikan k?saj here por n? nj? samit tjet?r q? do t? mbahet n? Amerik? n? muajin qershor ku m? n? fund kisha katolike do ta miratoj? rregullor?n e saj ? t? cil?n e ka zvarritur q? dhjet vjet -- se si t?i trajtoi rastet e abuzmit seksual n? t? ardhm?n . Fshehja e abuzues?ve, thon? zyrtar?t amerikan?, m? nuk do t? jet? nj? opcion q? do ta g?zoi kisha. P?r t?u siguruar q? fati i t? abuzuar?ve tani e tutje t? mos mbetet vet?m n? duart e kardinal?ve dhe prift?rinj?ve, Kongresi amerikan po debaton rreth nj? rezolute e cila pritet q? t? mirarohet k?to dit?. Rezoluta n? fjal? parasheh q? rastet e tilla t? abuzimit seksual n? t? ardhm?n do t? trajtohen nga organet e dret?sis?, organe k?to q? tani kan? marr? situat?n n? duart e veta duke i ndjekur prift?rinjt? e akuzuar si qytetar? t? rendomt? n? baz? t? ligjit penal. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From mentor at alb-net.com Fri Apr 26 17:45:11 2002 From: mentor at alb-net.com (Mentor Cana) Date: Fri, 26 Apr 2002 21:45:11 -0000 Subject: [Prishtina-l] [Kcc-News] Internet unites Kosovo foes: Environmentalists are concerned about pollution Message-ID: >>>>>>>>>>>>>>>>>>>> READ & DISTRIBUTE FURTHER <<<<<<<<<<<<<<<<<<<< --------------------------------------------------------------------- Kosova Crisis Center (KCC) News Network: http://www.alb-net.com --------------------------------------------------------------------- http://news.bbc.co.uk/hi/english/sci/tech/newsid_1939000/1939121.stm Monday, 22 April, 2002, 08:06 GMT 09:06 UK Internet unites Kosovo foes: Environmentalists are concerned about pollution By Alfred Hermida BBC News Online technology staff Albanians and Serbians are putting ethnic enmities behind them and coming together in cyberspace to protect the environment in Kosovo. Environmental groups in the region have taken the first tentative steps towards setting up an electronic network to share resources and information. Activists say that years of conflict in the region have taken their toll on the environment in Kosovo, with polluted rivers, areas stripped of their forests and the capital, Pristina, blanketed in thick smog. They hope to use the internet to highlight the problems and enable Albanian and Serb activists to work together. "It's sort of a success for a multi-ethnic Kosovo," said Blerim Vela of the Regional Environmental Center for Central and Eastern Europe in Pristina, which is co-ordinating the scheme. "We were a bit concerned about how people would react" - Blerim Vela, Sharri.Net "Most of the people don't know there is an environmental problem. "So we decided there was a need for an electronic network so that they can disseminate information about the environmental problems." The network, called Sharri.Net, was set up in February and the organisers aim to have the website up and running by June. 'Serbian courage' Getting Albanians and Serbs to join forces was not easy. The two sides had to overcome years of fear and mistrust. The first step was persuading Serbian environmentalists to take part in a workshop in Pristina last January. It was the first time in three years that a non-governmental group from the northern Serb enclave went to the Kosovan capital. "We were a bit concerned about how people would react," admitted Mr Vela. "We were afraid that some groups might not want to work with them. But they thanked the Serbian non-governmental organisation which showed the courage to come here." Overcoming ethnic differences is only the first hurdle in setting up an electronic network in Kosovo. The region has been devastated by years of violence, ethnic cleansing and guerrilla warfare. Since the end of the fighting, the international community has been investing time and money in rebuilding Kosovo. "The reconstruction process is causing the problems," said Blerim Vela. "A lot of money is put on reconstruction, but not on environmental issues. "But now things are starting to change and major international donors are giving more money to environmental issues." Getting connected Funding for the electronic network is coming from the Norwegian Ministry of Environment and Dutch Ministry of Foreign Affairs. At the heart of the proposed electronic network will be a dedicated office in Pristina, available to all environmental groups. They will have four computers, connected to the internet The facility will also offer free advice on setting up computer networks and publishing on the web once a week. The aim is to help groups in Kosovo get online by providing them with second-hand computers, donated by a private Dutch company. In the past, there was only one internet service provider, (ISP), in Yugoslavia, and few Albanians in Kosovo were online. "Now we have four ISPs, which provide very high quality services," said Mr Vela. "People are now using those services and developing websites." ______________________________________________________________ If you wish to unsubscribe, send a blank message to: kcc-news-unsubscribe at alb-net.com , or visit KCC-NEWS's page at: http://www.alb-net.com/mailman/listinfo/kcc-news