From kosova at jps.net Wed Dec 5 19:48:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed Dec 5 19:48:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_A_=C7mohet_sa_duhet_diaspora_n=EB_vendlindje=3F?= Message-ID: A ?mohet sa duhet diaspora n? vendlindje? Isuf HAJRIZI (Uashington, 5 dhjetor, 2001) P?r javoren Z?RI, Prishtin? Ne fillim t? viteve 90t? nj? person me em?r jo t? panjohur n? Kosov? gjat? vizit?s s? tij n? Nju Jork u dha shqiptaro-amerikan?ve k?shilla t? prera: ?Ju asgj? nuk i duheni Kosov?s. E vetmja gj? q? ju mund t? b?ni p?r Kosov?n n? k?t? koh? ?sht? q? t?i hapni kuletat dhe t? jepni p?r te.? Natyrisht se disa nga ky takim u prek?n n? sed?r sepse nj? deklarat? e till? e injoronte angazhimin e tyre p?r t? mir?n e atdheut. Duke qen? i painformuar se si funksionon diaspora, grupet lobiste dhe sistemi amerikan, ky person pa vet?dije dhe pa ndonj? q?llim t? keq n? k?t? rast vinte n? nj? p?rfundim t? gabuar. Ky person n? k?t? koh? as q? mund ta paramendonte se nj? dekad? m? von? nj? batalion t? rnj?sh (Batalioni Atlantiku) nga pik?risht kjo diaspor? n? instanc?n e fundit do ta jep edhe provimin m? t? v?shtir? p?r atdheun duke sakrifikuar edhe jet?n n? mbrojtje t? Kosov?s n? luft?n kund?r forcave serbe. S? paku edhe kat?r t? rinj t? tjer? dhe nj? f?mij? dy-vje?ar do ta humbin jet?n n? aksidente komunkacioni n? rrug? e sip?r p?r n? Uahington duke e ?uar mesazhin tek qeveria dhe ligj?v?n?sit amerikan p?r ndihm?n q? duhej dh?n? Kosov?s. M?nyra se si shikohet angazhimi i diaspor?s p?r vendlindjen pa marr? parasysh se cila ?sht? ajo vendlindje - Kosova, Shqip?ria, Maqedonia apo Presheva - ndryshon nga grupi n? grup. Nj? pjes? jo e vog?l e popullat?s ende mbajn? at? q?ndrimin p?r ?m?rgat?n e qyqeve? duke i trajtuar gurbet?ar?t si ?reaksionar?? dhe njer?z ?t? trash?.? Ky disponim dominon tek nj? pjes? e popullat?s n? Shqip?ri. N? k?ndin tjet?r ke t? atill? - sidomos n? Kosov? dhe Maqedoni - t? cil?t mendojn? se ?vet?m ju t? Amerik?s dhe Zoti jan? ata q? mund t? na shp?tojn?.? Kuptohet se realiteti q?ndron diku n? mes t? k?tyre dy ekstremeve. P?r t? gjykuar drejt?, duhet t? jesh? i informuar mir?. Nj? fakt dihet. N? demokracin? liberale t? Amerik?s, grupe t? ndryshme t? organizuara mir? dhe me xhepa t? thell? mund ta influencojn? politik?n amerikane ndaj nj? ??shtjeje. Kjo dukuri ?sht? e njohur me emrin ?lobiz?m.? Nuk ?sht? e jasht?zakonshme t? nd?gjosh ndonj? analist politik duke th?n? se lobist?t shpesh jan? m? te fuqish?m se ligj?v?n?sit n? kryeqytetin amerikan. Shqiptar?t e Amerik?s e kan? shfryt?zuar k?t? dukuri p?r t? ?uar p?rpara ??shtjen e tyre t? vendit q? e kan? l?n? pas. Po q? se merren tri nd?r organizatat m? aktive n? komunitet dhe t? analizohet puna e tyre del se Xhozef Dioguardi (Joseph DioGuardi) i Lig?s Qytetare Shqiptaro Amerikane (LQSHA) nuk ?sht? vet?m nj? ?ekstremist? kok?nxeht? q? i interesojn? vet?m t? hollat.? Ose Lidhja Demokratike e Kosov?s (LDK) nuk ?sht? nj? organizat? ?tradh?tare? p?r shkak se nuk iu bashkangjit luft?s n? koh?n kur Ushtria ?lirimtare e Kosov?s i kishte rrok? arm?t p?r t? vdekur p?r liri. Ose K?shilli Komb?tar Shqiptaro Amerikan (NAAC) nuk ?sht? ?kryekput nj? organizat? komuniste? p?r shkak se bashk?punon edhe me udh?heq?sit socialist? shqip?tar. Paragjykimet e tilla jan? subjektive dhe natyrisht se ?sht? v?shtir? t?i bind?sh t? gjith? njer?zit p?r ose kund?r k?tyre paragjykimeve. Por kjo nuk ka edhe shum? r?nd?si se sa ?sht? e nevojshme t? theksohet puna q? kan? kryer k?to organizata dhe shum? t? tjera si k?to p?r ??shtjet komb?tare. Edhe ata q? e kan? m?ni LQSHA-n? dhe udh?heq?sin e saj, nuk mund ta mohojn? se DioGuardi ishte njeriu q? p?r her? t? par? n? dy dekadat e fundit e paraqiti problemin e shqiptar?ve n? Ballkan para kongresit amerikan duke e sensibiluar k?t? isntitucion dhe publikun q? deri me at?her? as q? e dinin se ku gjendej nj? vend si Kosova, p?r shembull. Tutje, askush nuk mund ta mohoj? faktin se LDK-ja n? Amerik? ka qen? forc? q? e ka organizuar mas?n p?r protesta, grumbullim fondesh p?r ta sensibiluar ??shtjen e Kosov?s edhe brenda vet komunitetit shqiptar t? Amerik?s q? ?sht? tejet? p?rzier sepse vjen nga rajone, fe dhe p?rvoja t? ndryshme politike n? Ballkan, por edhe ate amerikan. Dhe kuptohet se askush nuk mund ta mohoj? pun?n e NAAC-ut me qeverin? amerikane duke e mbajtur at? t? informuar dhe duke u p?rpjekur q? ta influencoj? qeveritar?t p?r t? nd?rmarr? hapa kund?r represionit sllav ndaj shqiptar?ve. Disa nga pikat e shumta positive t? k?rtyre organizatave do t? dukeshin k?shtu: N? vitin 1986 DioGuardi, at?bot? kongresist i Partis? Republikane do ta paraqet rezolut?n e par? t? sponsoruar vet?m nga ai p?r t?i ekspozuar shkeljet e r?nda t? t? drejtave t? shqiptar?ve nga regjimi serb n? Kosov?. Nj? rezolut? e till?, nd?r t? tjera, vuri n? pik?pyetje politik?n e deriat?hershme t? gabuar t? Departmentit amerikan t? shtetit p?r ta mbajtur Jugosllavin? t? bashkuar. Kjo rezolut? do ta detyroj? qeverin? amerikane q? t? reagoj? me shkrim p?r ta sqaruar publikisht pozicionin e saj ndaj Jugosllavis?, gj? q? krijon mund?si q? DioGuardi ta ri-paraqes rezolut?n e tij nj? vit m? von? n? Kongres, por k?saj here m? shum? se 100 kongresist? q?ndronin prapa saj. Mandej n? histori gjithashtu do t? sh?nohet udh?timi i DioGuardit n? Beograd n? vitin 1989 p?r t?ja dor?zuar Slobodan Milosheviqit letr?n e n?nshkruar nga 12 senator? amerikan? t? prir? nga Bob Doll q? denonconte represionin e qeveris? s? tij ndaj shqiptar?ve. Me k?t? rast DioGuardi do t? ?dekorohet? me titullin e ?t? pa d?shirueshmit? n? Jugosllavi nga Milosheviqi. Vet?m nj? vit m? von? LQSHA mund?son paraqitjen e Ibrahim Rugov?s dhe t? disa udh?heq?sve politik? shqiptar? nga Kosova para kongresit amerikan q? t? informojn? p?r abuzimet e Serbis? kund?r tyre. Liga e prir? nga DioGuardi dhe m? e von? ri-energjuar nga ekspertja e Ballkanit Sherli Kllojs (Shirley Cloyes) do ta vazhdojn? aktivitetin e tyre p?r ta sensibilizuar (n?p?rmjet kongresistit Tom Lantos 1990) komunitetin hebrait t? Amerik?s p?r heroizmin e shqiptar?ve n? mbrojtjen e ebrenj?ve t? Shqip?ris? nga hollokausti gjerman; p?r ta bindur Dollin q? ta viziton Prishtin?n me gjasht? senator? t? tjer? n? m?nyr? q? ata vet t? jen? d?shmitar? t? represionit serb n? Kosov?; t? organizoj? d?shmi n? kongres ( 1995-1997) me udh?heq?sit shqiptar? nga Maqedonia n? mbrojtje t? Universitetit t? Tetov?s; t? organizojn? kund?rshtimin e ides? s? p?rfaq?suesit amerikan, Robert Gelbard i cili kishte etiketuar U?K-n? si organizat? ?terroriste? si dhe kund?rv?njes s? raporteve n? Uashington (1999) q? p?rpiqeshin q? t?i lidhnin shqiptar?t e Kosov?s me ekstremist?t islamik? t? Iranit. T? ndihmuar nga kontaktet n? Kongres, DioGuardit, Cloyes dhe an?tar?t e Lig?s ishin q? n? fillim z? i fuqish?m n? SHBA n? mbrojtje t? U?K-s? n? m?nyr? q? ajo t? mos e p?sonte fatin e PLO-s? s? Palestin?s. P?r t? mos e dyfishuarr pun?n n? Uashington, LDK e kishte marr? rolin si t? thuash t? tagrambledh?sit p?r t? ndihmuar financimin e qeveris? paralele t? Kosov?s dhe institucionet e saja ?ilagale? q? udh?heqja e Kosov?s ishte e bindur se nj? dit? do t? ?onin n? pavar?simin e Kosov?s nga Serbia. LDK - me an?tar?si kryesisht t? kurbet??ar?ve nga Kosova -- konsiderohej si nj? organizat? q? gjithmon? mund t? llogaritje n? te po q? se k?rkohej grumbullim fondesh qoft? p?r ta mb?shtetur fushat?n e ndonj? ligj?v?n?si n? Kongres, qoft? p?r organizimin e aksionit ?familja p?r familjen,? aksion p?r mb?shtetjen financiarisht e familjeve shqip?tare t? Kosov?s n? koh?n kur shum? nga an?tar?t e tyre e kishin humbur pun?n dhe u k?rc?nohej uria. Qoft? edhe p?r grumbullimit m? zell? t? ?tre p?rqindsh?t p?r qeverin? e Kosov?s? q? mbikqyrej nga Bujar Bukoshi. Mandej nuk mund t? anashkalohet organizimi i demostratave disa-jav?she t? LDK-s? n? Dejton t? Ohajos (1995), ku mbaheshin bisedimet p?r dh?nj?n fund t? luft?s n? Bosnj?. Nj? organizim i till? i detyroj? udh?heq?sit amerikan q? t? deklaronin dhe t? premtonin se Amerika nuk e kishte harruar Kosov?n dhe se ajo pas Bosnj?s ishte n? radh? p?r ?v?m?ndje? t? komunitetit nd?rkomb?tar. K?tyre protestave do t?u kushtohet v?m?ndje e ve?ant? si nga media amerikane ashtu edhe nga ajo bot?rore. Nd?rkoh? do t? lind NAAC m? seli n? Uashington. Rolin primar kjo organizat? --an?tar?t e s? cil?s ishin kryesisht biznesmen? t? dalluar me prejardhje nga rajone t? ndryshme t? torjeve shqiptare n? Ballkan - ia vuri vet?s q? t? komunikonte m? p?r s? af?rmi m? qeverin? amerikane n? Uashington. P?rkund?r fushat?s s? vazhdueshme q? qeveria amerikane duhej t? nd?rmerrte hapa konkret p?r ndaljen e represionit s? qeveris? s? Milosheviqit n? Kosov? , NAAC, e udh?hequr nga Ilir Zherka me Af?rdita Rakipin (q? t? dyt? kan? paralajm?ruar dor?heqjen koh?ve t? fundit) dhan? kontribut p?r nj? varg nd?rmarrjes politike n? Uashington duke p?rfshir? edhe pengimin e miratimit t? amandamentit q? do ta ndalte ndihm?n amerikane p?r TMK-n?. Kjo organizat? gjithashtu ka kontribuar n? d?rgimin e p?rfaq?suesit speacial amerikan n? Maqedoni si dhe personalisht ka financuar q?ndrimin e nj? avokati amerikan n? Maqedoni i cili ka ndihmuar n? hartimin n? marr?veshjes s? Ohrit. Koh?ve t? fundit kjo organizat? ka mund?suar n?p?rmjet fondeve t? institucioneve qeveritare amerikane q? ta filloj? programin p?r studime post diplomike t? femrave shqiptare nga Kosova n? Amerik?. Gjat? fushat?s s? bombardimit t? Serbis? nga NATO, an?tar?t e t? gjitha k?tyre organizatave shqiptare, duke p?rfshir? edhe p?rfaq?suesit e gazet?s Illyria, Bota Sot, Albanian Media, pastaj p?rfaq?sueit e U?K-s? si dhe individ? t? ?painkuadruar? kan? luajtur rol kyq n? informimin e opinionit amerikan se p?r ?far? luftohej n? Kosov? si dhe n? debatimin me pal?n serbe t? Amerik?s n? mediat amerikane dhe ato nd?rkomb?tare duke e rrahur pik?n se fajin p?r fatin mizor t? shqiptar?ve nuk e kishte NATO - siq e paraqisnin serb?t - por regjimi diktatorial i Beogradit. ?sht? m? r?nd?si q? populli shqiptar n? Ballkan ta kuptoj? se diaspora, p?rkund?r mendimeve t? disave, mbetet besnike ndaj interesave t? vendit prej nga e ka prejardhjen. Kur kjo t? bashk?dyzohet me faktin se diaspora shqiptare n? Amerik? ka patur fatin t? jetoj? n? nj? vend q? p?rve? se ?sht? e vetmja superfuqi n? bot?, ?sht? edhe dashamir?se e shqiptar?ve. Me q? problemi i shqip?tar?ve n? Ballkan ende nuk ?sht? zgjidhur, diaspora shqip?tare e Amerik?s p?rkund?r dob?sive t? saj, mbetet shtyll? e fort? n? mb?shtetje t? atdhuet. Shembulli i viktimave t? tre v?ll?z?rve Bytyqi nga Nju Jorku q? dhan? jet?n mizorisht n? dor?n e armikut duke i dalur zot vendlindjes s? prind?rve t? tyre jan? d?shmi e pagabueshme p?r k?t?. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Wed Dec 5 19:53:00 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed Dec 5 19:53:00 2001 Subject: [Prishtina-l] Holiday's in Prison Message-ID: ASSOCIATION OF POLITICAL PRISONERS (A-PAL) www.khao.org/appkosova.htm A-PAL STATEMENT December 03, 2001 Prisoners released since the transfer document was signed: 2 Prisoners who may spend their third holiday season in Serb prisons: 204 As this holiday season approaches, please remember those deprived of liberty. 204 Albanians still remain in Serb prisons despite the November 5, document stating that they would be transferred to UNMIK's jurisdiction as soon as possible. The A-PAL email action campaign has sent over 8,000 emails on their behalf. Please join us. Click on the web address below. Three minutes of effort on your part is the only voice these prisoners have to communicate with world leaders. Don't let the year 2002 for these people begin as 1999, 2000, and 2001 did. JOIN OUR A-PAL EMAIL ACTION NOW! -- EMAIL-ACTION: RELEASE THE PRISONERS NOW! T? LIROHEN MENJ?HER? T? BURGOSURIT! LASST JETZT DIE GEFANGENEN FREI! ODMAH OSLOBODITE ZATVORENIKE! http://www.dbein.bndlg.de/APP/ ***************************************** SAMPLE LETTER December 4, 2001 Dear ----------------- Four weeks ago, Serb officials signed a transfer document with the UNMIK government, stating that the remaining 206 prisoners would be transferred to UNMIK jurisdiction as soon as possible. During the past four weeks, two Albanian prisoners were released and allowed to go home. There has been no explanation on either side--UNMIK or Serb--of the reason for further delays. Will two hundred people spend their third holiday season in this unjust situation? We urge you to increase the pressure on Serb officials to honor the document and transfer the last 204 prisoners now. Sincerely, From kosova at jps.net Thu Dec 6 13:27:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Thu Dec 6 13:27:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Per=EBndimi_e_rip=EBrq=EBndron_v=EBmendjen_n=EB_Maq?= =?iso-8859-1?Q?edoni_?= Message-ID: Per?ndimi e rip?rq?ndron v?mendjen n? Maqedoni Isuf Hajrizi (Uashington, 6 dhjetor, 2001) Per gazeten zeri, Prishtine Per?ndimi e ka rip?rq?ndruar v?mendjen n? Maqedoni pasi q? u duk se nj? v?mendje e till? nga nd?rkombatar?t do t? zbehej pas sulmeve terroriste t? shtatorit n? SHBA. Mir?po v?mendja nd?rkomb?tare e dit?ve t? fundit ?sht? transmetuar n? form? kritikash ndaj qeveris? dhe ndaj grupeve eksptremiste t? Maqedonis?. Administrata amerikane ka nd?shuar dy grupe shqiptare t? Maqedonis?, t? cilat i kosideron ?ekstremiste,? pastaj organizatat p?r t? drejtat e njeriut kan? ?ortuar qeverin? sllave maqedonase p?r inkorporimin e ?luajve? paramilitar? n? forcat speciale policore, nd?rsa NATO m? kusht e ka miratuar k?rkes?n e Presidentit Trajkovski p?r ta vazhduar ?Operacionin Dhelpra e Kuqrremt?? s? paku edhe p?r tre muaj. Megjithat?, ?sht? interesant se thirrja zyrtare e qeveris? maqedonase q? forcat e NATO-s edhe me tutje t? mbeten n? Maqedoni, dallon duksh?m nga q?ndrimi i t? njejt?s qeveri n? muajin shtator kur shumica e qeveritar?ve sllav? ishin kategorikisht kund?r dislokimit t? nj? force t? huaj n? vendin e tyre t? ?pavarur.? ?Kjo tregon se tani qeveria maqedonase dhe udh?heq?sit sllav? jan? t?r?sisht t? bindur se nuk kan? shans? q? ta fitojn? luft?n kund?r shqip?tar?ve n? fush?betej? dhe jan? pajtuar q? t?i kthehen diplomacis?,? thot? nj? analist anonim amerikan. Sipas k?tij analisti, q?ndrimi i m?tutjesh?m i forcave nd?rkomb?tare n? Maqedoni p?mban n? vete edhe nj? ?mim p?r qeverin? maqedonase, e cila vazhdimisht ?sht? p?rpjekur q? ta sabotoj? p?rpjekjen e nd?rkomb?tar?ve q? t? sjellin paqe n? k?t? republik? t? brisht?. Sipas burimeve jozyrtare n? SHBA, Uashingtoni dhe qendrat per?ndimore evropiane e kan? shtuar trysnin? ndaj Shkupit duke insistuar q? qeveria dhe parlamenti maqedonas t?i p?rmbahen Korniz?s s? Marr?veshjes t? Ohrit. Miratimi i ligjeve q? u jep shqiptar?ve autonomi n? krahinat ku jan? shumic?, duhet t? realizohet sa m? par?, p?rndryshe Shkupi rrezikon jo vet?m mb?shtetjen e trupave t? huaja por edhe shtyerjen p?r her? t? dyt? t? konferenc?s s? donator?ve t? caktuar t? mbahet n? Bruksel n? fund t? muajit. Zyrtar?t e Unionit Evropian ia kan? t?rhequr v?m?ndjen parlamentit t? Shkupit q? ?menj?her? t?i miratojn? ligjet (n? fjal?), n? m?nyr? q? t? mos shtyhet konferenca e donator?ve,? pa t? cil?n Maqedonia me nj? ekonomi pothuaj t? rr?nuar, e ka v?shir? t? dal? nga dimri. N? shenj? pajtimi me Per?ndimin, Trajkovski urdh?roi k?t? jav? lirimin nga burgu t? 11 (nga gjthsej 88) pjes?tar?ve t? U?K-s? dhe ka premtuar se edhe t? tjet?r do t? lirohen s? shpejti. Mir?po ky gjest nuk e ka shp?tuar Trajkovskin dhe ministrat e tij nga kritikat e ashpra t? organizatave nd?rkomb?tare p?r t? drejtat e njeriut p?r shkak t? p?rfshirjes s? paramiltar?ve maqedonas t? njohur me emrin ?luajt? n? forc?n policore speciale t? Ministris? s? Brendshme. N? nj? let?r t? hapur q? i ka d?rguar p?rfaq?suesi i Federat?s Nd?rkomb?tare Helsinki p?r t? drejtat e njeriut, Aron Rods (Aaron Rhodes) Organizat?s p?r Siguri dhe Bashk?pnim n? Evrop?, thuhet se p?rfshirja e paramilitar?ve n? policin? shtet?rore ??sht? nj? q?ndrim i rreziksh?m? i zyrtar?ve maqedonas. Ai i b?n thirrje k?saj organizate evropiane, e cila ka p?r detyr? mbikqyerjen e p?rgatitjes s? forc?s s? re policore t? Maqedonis?, q? t? nd?rmerr hapa t? menj?hersh?m p?r pengimin e nj? aksioni t? till? t? qeveris? maqedonase. N? letr?n n? fjal? thuhet se Federata Helsinki ??sht? e shqet?suar thell? p?r institucionalizimin n? m?nyr? ligjore t? nj?sis? speciale t? quajtur ?luajt? n? Ministrin? e Brendshme t? Maqedonis?.? M?nyra se si ?sht? formuar kjo nj?si, thuhet n? letr?n d?rguar OSBE-s? me dat?n 4 dhjetor, dhe metoda se si sillen an?tar?t e k?saj nj?sie, e ?rrezikon procesin e brisht? paqesor n? Maqedoni.? P?rfshirja e ?luajve? n? forcat policore t? shtetit, thuhet m? tutje n? let?r, ?sht? n? kund?rshim edhe me vet ligjin q? e ka miratuar qeveria maqedonase n? muajin maj, sipas t? cilit n? forcat policore nuk lejohen persona me ?prapavij? krimnale.? Maqedonasit nuk ishin t? vetmit q? u jan? n?nshtruar kritikave t? nd?rkomb?tar?ve k?to dit?. Administrata e Presidentit Bush i ka nd?shkuar dy grupe ?ekstremiste? t? shqiptar?ve t? Maqedonis?, sepse sipas Sht?pis? s? Bardh?, an?tar?t e k?tyre grupeve e pengojn? zhvillimin e demokracis? n? Maqedoni. N? vazhd?n e luft?s kund?r terrorizmit dhe ekstremizmit nd?rkomb?tar si dhe n? harmoni me rip?rq?ndrimin e vem?ndjes n? Maqedoni, administrata amerikane e ka fuqizuar ?urdh?rin ekzekutiv 13219,? nj? dekret i presidendit q? godet grupin e Ushtris? Komb?tare Shqiptare (UKSH) dhe Komitetin Komb?tar p?r ?lirimin dhe Mbrojtjen e Tokave Shqiptare (KK?MTSH). Kjo do t? thot? se urdh?ri i Bushit ia mund?son Departmentit amerikan t? thesarit bllokimin e t? gjitha mjeteve financiare t? k?tyre grupeve nd?rsa n? t? njejt?n koh? ua mohon personave n? SHBA t? drejt?n q? t? b?jn? biznes apo t?i mb?shtetin grupet n? fjal?. Sipas administrat?s amerikane, UKSH dhe KK?MTSH p?rdorin ?metoda t? dhunshme me q?llim t? d?mtimit t? demokracis? dhe t? k?rc?nimit t? p?rpjekjeve p?r t? sjellur paqe dhe stabilitet n? Maqedoni.? Grupet n? fjal? ishin v?n? n? thumb t? qeveris? amerikane q? m? dat?n 27 qershor, kur an?tar?ve t? tyre iu ndalua hyrja n? Amerik?. Mir?po aksioni i k?saj jave kund?r financave t? k?tyre grupeve nga qeveria amerikane ??sht? n? mb?shtetje t? udh?heqjes dhe qytetar?ve t? Maqedonis? p?r ta jet?suar Korniz?n e Marr?veshjes s? 13 gushtit, 2001,? deklaroi me dat?n 3 dhjetor z?dh?n?si i qeveris? amerikane Filip Riker. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Dec 7 13:03:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 7 13:03:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?FW:_Na_duhet_ndihma_juaj_p=EBr_lirimin_e_204_t=EB_burgosur?= =?iso-8859-1?Q?ve_Shqiptar_t=EB_cilet_ende_gjenden_n=EB_burgjet_Serbe!?= Message-ID: T? dashur miq, Na duhet ndihma juaj p?r lirimin e 204 t? burgosurve Shqiptar t? cilet ende gjenden n? burgjet Serbe. Juve do t? ju kushtoi vet?m disa minuta n? dit? apo jav?, mir?po ka nj? vler? shum? t? madhe tek t? burgosurit. Tregonu atyre dhe krejt bot?s se sa njer?z jan? t? preokupuar me fatin e tyre, sa njer?z nuk do t? ndalen deri sa edhe i fundit prej tyre lirohet dhe kthehet mbrapa n? sht?pi! Forma e postuar n? web-faq?n ton? ?sht? shum? e leht? t? p?rdoret. Krejt qka duhet t? b?ni ?sht? t? plot?soni disa t? dh?na, si e-adres?n tuaj, emrin tuaj, dhe t? klikoni n? "d?rgo e-letr?n" e cila pastaj do t? d?rgohet n? adresa t? paracaktuara. Vizitoni k?to faqe t? d?rgoni e-letrat tuaja: http://www.dbein.bndlg.de/APP zgjedheni nj?rin prej linqeve t? postuara t? "DERGONI E-LETRAT TUAJA MENJEHERE! ------->>> p?rpara dhe mos u ndalni!! Dhe mos e b?ni k?t? pun? nj? her? dhe pastaj ta harroni. Vizitojeni faq?n nj? her? n? dit? apo s? paku n? jav? q? t? apeloni p?r lirimin e t? burgosurve n? politikan, organizata joqeveritare, dhe media n? mbar? bot?n. Prap kemi nj? let?r-shembull nga Alice Mead (Shiqo m? posht?). Falenderimet e mija p?r pun?n e saj t? palodh?shme, vullnetin dhe durimin tash m? shum? se dy vite n? akcionin p?r lirimin e t? burgosurve. Ju lus edhe juve t? merrni pjes? n? akcionin p?r lirimin e t? burgosurve Shqiptar nga burgjet Serbe poashtu. Sinqerisht, Divi Beineke Falenderojm p?r p?rkthim: Meriton Rachi -- EMAIL-ACTION: RELEASE THE PRISONERS NOW! TE LIROHEN MENJEEERE TE BURGOSURIT! LASST JETZT DIE GEFANGENEN FREI! ODMAH OSLOBODITE ZATVORENIKE! http://www.dbein.bndlg.de/APP --------- New example-letter: Subject: Albanian prisoners in Serb jails: Will two hundred people spend their third holiday season in this unjust situation? Open letter to politicians, medias and NGOs all over the world Dear Ladies and Sirs, Four weeks ago, Serb officials signed a transfer document with the UNMIK government, stating that the remaining 206 prisoners would be transfered to UNMIK jurisdiction as soon as possible. During the past four weeks, two Albanian prisoners were released and allowed to go home. There has been no explanation on either side -- UNMIK or Serb -- of the reason for further delays. Will two hundred people spend their third holiday season in this unjust situation? We urge you to increase the pressure on Serb officials to honor the document and transfer the last 204 prisoners now. Sincerely, From kosova at jps.net Fri Dec 7 13:06:00 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 7 13:06:00 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_N=EB_=E7'drejtim_duhet_te_vazhdoj=EB_Kosova=3F_Eksp?= =?iso-8859-1?Q?ert=EBt_e_impresionuar_jan=EB_optimist=EB_t=EB_p=EBrmbajtu?= =?iso-8859-1?Q?r.?= Message-ID: N? ??drejtim duhet te vazhdoj? Kosova? Ekspert?t e impresionuar jan? optimist? t? p?rmbajtur. Isuf Hajrizi (Uashington, 7 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine ?Kush do t? mund ta zinte vendin e p?rmendor?s se Skend?rbeut m? shpat? n? sheshin e Prishtin?s pas 500 vejt?sh -- ose ta reduktojm? pak k?t? shif?r ? t? themi pas 50 vjet?sh? Kush e di, ndoshta, nj? person paqesor me shall rreth qaf?s?? Kjo ishte nj? shaka tipike e nj? zyrtari amerikan e marr? nga libri i diplomacis? q? thot? se n? biseda serioze, ?p?rpiqu q? ta qet?sosh dhe ta lirosh nga emocionet bashk?biseduesin.? Pjesa tjet?r e diskutimi p?r Kosov?n t? enjt?n n? kryeqytetin amerikan midis ekspert?ve t? politik?s s? jashtme ameriane, zyrtar?ve qeveritar, ish diplomat?ve dhe p?rfaq?sues?ve t? organizatave joqeveritare me p?rfaq?si n? Kosov? -- ishte megjithat? nj? diskutim serioz q? rrahte nj? tem? serioze -- t? ardhm?n Kosov?s. Nd?rsa tema p?r nj? pavar?si t? mundshme t? Kosov?s ende ?sht? ?persona non grata? n? qeverin? amerikane dhe sidomos n? kryeqendrat qeveritare evropiane, fakti q? diskutuesit e ftuar nga Instituti Amerikan p?r Paqe nuk mund t? shk?puteshin nga tema e pavar?sis?, tregon p?r nj? realitet q? heret a von? do t? p?rballet me nd?rkomb?tar?t. Edhe pse t? huajt vet jan? kund?r nj? ideje t? pavar?sisv aktualisht, n? t? njejt?n koh? ata duket se jan? promovuesit m? t? denj? t? saj ? shpesh edhe pavet?dije. Komuniteti nd?rkomb?tar ? n?se v?rtet? zihet ngusht? p?r t?u deklaruar p?r pavar?sin? -- vazhdimisht e kusht?zon at? me zgjedhje t? lira dhe demokratike; me aft?sin? e shqiptar?ve shumic? p?r t? qeverisur objektivisht duke i respektuar jo-shqiptar?t; me respektimin e standardeve dhe konventave nd?rkomb?tare p?r t? drejtat e njeriut; me vullnetin q? n? fund t? bisedojn? haptas me Beogradin; me aft?sin? e lirimit nga korrupsioni e k?shtu me radh?. N? pik?n e par?, duket se Kosova jo vet?m q? e ka dh?n? provimin dosido, por e ka z?n? vendin e par? n? Ballkan. K?shtu e paraqiten diskutuesit n? Uashington procesin e mbajtj?s s? zgjedhjeve n? Kosov?. Ata ? Xhef Fisher, k?shilltar i OSBE-s? p?r zgjedhje, Jim Huper, ish diplomat i karrier?s dhe ekspert i Ballkanit, ambasadori amerikan Geri Mathjuz, ish z?v?nd?s i kryeadministratorit t? UNMIK-ut dhe Poll Shop, profesor i Universitetit t? Virgjinias n? katedr?n p?r m?simet qeveritare, si dhe nj? p?rfaqesues nga Kosova n? lidhje t? drejtp?rdrejt? telefonike, Ylber Hysa ? kishin ide t? ndryshme p?r shum? probleme q? e rrethojn? sot Kosov?n. Por ata t? gjith? u bashkuan n? nj? pik?: ?Kosova ka mbajtur zgjedhjet m? t? drejta dhe m? demokratike n? Ballkan.? Duke e pohuar k?t? realitet, at?her? del se k?to zgjedhje nuk thuhet kot se jan? hapi i par? drejt? pavar?simit t? Kosov?s nga Serbia, sidomos kur shtohet fakti se Beogradi n? k?t? moment po ka v?sht?r?si t? b?j at? hapin e par? drejt? demokracis?. Sa m? shum? probleme n? Serbi midis partive politike dhe udh?heq?sve t? etur p?r pushtet, dhe sa m? shpejt? q? Kosova t? sh?noj? edhe fitor?n e dyt? n? rrafshin demokratik duke formuar nj? administrat? gjith?p?rfshir?se q? do t? respektonte t? drejtat e t? gjith?ve, argumenti se Kosova edhe m? tutje do t? duhej q? ta k?rkonte fatin e saj n? ndonj? vend t? sllav?v? t? jugut zbehet dita me dit?. N? diskutimin e t? m?rkur?s n? Uashington, ku t? pranish?m kishte edhe p?rfaq?sues t? organizatave shqiptaro-amerikane por edhe disa zyrtar? serb? si dhe simpatizant? t? tyre, p?r her? t? par? n? fytyrat dhe n? z?rin e k?tyre t? fundit v?rehej realiteti i hidhur p?r ta. Ata m? nuk kishin argumente q? ta mbronin iden? q? Kosova t? mbetej n? Serbi. Nj? nga diskutuesit, (organizatori ka k?rkuar q? t? mos citohet asnj?ri) i cili q? n? fillim u sqarua s? kishte ?lidhje serbe? ishte i bindur se Beogradi, sikurse edhe komuniteti nd?rkomb?tar, duke p?rfshir? edhe SHBA-t? nuk ka ide se si ta trajtoj? problemin e Kosov?s. Duke mos patur ide e kreativitet, nd?rkomb?tar?t jan? t? k?naqur q? t? prononcohen p?r ?status kuo? duke u thirrur n? Rezolut?n 1244, e cila n? realitet nuk e p?rcakton konkretisht statusin p?rfundimtar t? Kosov?s. Sipa k?tij diskutuesi, zyrtar?t n? Beograd do t? ishin t? k?naqur n?se komuniteti nd?rkomb?tar vet do t? vendoste p?r statusin e Kosov?s por me kusht q? n? proces t? inkuadrohej edhe Beogradi. Duke e patur parasysh se shqiptar?t kurr nuk do ta pranojn? mbetjen n?n ?far?do ?sllav?rie,? Serbia do t? preferonte coptimin e Kosov?s dhe marrjen e enklav?s serbe t? Mitrovic?s, thot? ky diskutues. Nj? diskutues tjet?r shprehi frustrim me administrat?n amerikane, e cila sipas tij, nuk po u kushton v?mendje t? mjaftueshme zhvillimeve pozitive n? Kosov?. Nj? zhvillim kaq impresiv demokratik n? Kosov?, sipas k?tij diskutuesi, ?sht? ?nj? gj? shum? m? r?nd?si p?r Amerik?n.? Uashingoni, insistoi i njejti diskutues, duhet ta shfryt?zoj? edhe faktin se shqiptar?t, krysisht t? fes? myslimane, jan? aq pro-amerikan dhe pro-per?ndimor dhe mbi t? gjitha mund t? luajn rol t? r?nd?sish?m n? rajon kur adminstrata amerikane po p?rpiqet t? b?j aleanca me bot?n islamike. Mir?po, sipas tij, Kosova dhe i t?r? rajoni i Ballkanit do ta p?soj po q? se Amerika ia beson fatin e k?tij rajoni Bashkimit Evropian, i cili ?thjesht? nuk ?sht? n? gjendje q? ta zgjidh problemin.? Nj? burim nga ky takim tha se do t? ishte ide e mir? q? tani shqiptar?t e Kosov?s t? b?nin aleanc? me Malin e Zi, si ekonomikisht ashtu edhe politikisht dhe t? lidh?n n? pik?n e pavar?sis? p?r k?to dy ish entitete jugosllave. Shk?putja e Malit t? Zi nga Serbia, sipas k?tij burimi, do t? ishte pasaport? e sigurt? p?r shk?putjen edhe t? Kosov?s. Mir?po, insiston burimi n? fjal?, para se t? b?hej nj? aleanc? me Podgoric?n, udh?heqja malaziase ?sht? e domosdoshme q? publikisht dhe me zem?r t?ju k?rkoj? falje shqitar?ve p?r krimet q? kan? b?r? forcat jugosllave n? Kosov? ku kan? marr? pjes? edhe polic? dhe ushtar? malazias. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Dec 7 20:17:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 7 20:17:01 2001 Subject: [Prishtina-l] Albin Kurti- FREED AT LAST. Message-ID: FYI: -----Original Message----- From: Alice Mead Sent: Friday, December 07, 2001 4:19 PM Subject: ICRC ACCOMPANIES A DETAINEE FROM A SERBIAN JAIL ICRC PRESS RELEASE Pristina, 07.12.2001 ICRC ACCOMPANIES A DETAINEE FROM A SERBIAN JAIL Tonight, the ICRC accompanied to Kosovo one person released by the authorities in Serbia. Albin Kurti from Prishtin?/Pristina was released from Nis prison. To date 1834 detainees have been released of whom 1675 were accompanied back home by the ICRC. During the detention visits the ICRC delegates have exchanged more than 34,318 Red Cross Messages between the detainees and their family members. 203 detainees will continue to be visited by the ICRC until their final release by the authorities. Further info contact Nada Doumani, ICRC Mission, + 377 44 115 036 KUMTES? NGA KNKK Prishtin?, 07.12.2001 KNKK SHOQ?RON NJ? T? BURGOSUR NGA BURGU SERB Sonte, KNKK shoq?roi p?r n? Kosov? nj? person t? liruar nga autoritetet n? Serbi. Albin Kurti nga Prishtina ?sht? liruar nga burgu i Nishit. Deri sot 1834 t? burgosur jan? liruar prej t? cil?ve 1675 jan? shoq?ruar nga KNKK. Gjat? vizitave n? burgje delegat?t e KNKK kan? shk?mbyer m? shum? se 34,318 Porosi t? Kryqit t? Kuq n? mes t? burgosurve dhe an?tar?ve t? familjes. 203 t? burgosur do t? vizitohen edhe m? tutje nga KNKK deri sa t? lirohen nga autoritetet. P?r informata t? m?tejme kontaktoni Vjosa Osmani, Arbena Kuriu Misioni i KNKK, 038 28 400/501 518/501 519 From kosova at jps.net Mon Dec 10 19:56:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Mon Dec 10 19:56:01 2001 Subject: [Prishtina-l] FW: [A-PAL] Albin Kurti Freed. 203 left to go. Message-ID: >>>>>>>>>>>>>>>> READ & DISTRIBUTE FURTHER <<<<<<<<<<<<<<<< *** Albanian Prisoner Advocacy List -- Prisoner Pals *** *** Archives: http://www.alb-net.com/pipermail/a-pal/ *** ASSOCIATION OF POLITICAL PRISONERS (A-PAL) www.khao.org/appkosova.htm A-PAL STATEMENT December 08, 2001 December 7, one Albanian detainee, Albin Kurti, was released from Nis prison and is now home in Prishtina. On arriving in Kosova, he stated that it was wrong for him to be released and 203 others to remain behind. Since the UNMIK/Covic transfer document was signed in November, 2001, only three Albanians have been released. There has been no news on the process for the transfer to UNMIK's jurisdiction of the remaining 203 prisoners, nor any date given for this process to take place as the group faces its third holiday season in Serb prison. In October, 2000, President Kostunica stated that the prisoners would be released as soon as possible. 203 are still waiting. As we witnessed in the past, once pressure on the Serb leaders got too intense, towards taking action on the prisoner issue, one "high profile case" was released. For example: Flora Brovina, the 143-Member Gjakova group, and now Albin Kurti. International observers should not be lulled into thinking that now that Mr. Kurti is free, that action towards the others will soon follow. We must keep the pressure constant. Therefore, we URGE all our readers to continue their efforts at making leaders aware that appropriate enactment of the November agreement has not yet occurred. And it is imperative that it does. For the sake of lives and for the sake of stability. Sincerely, A-PAL Team. JOIN OUR EMAIL ACTION. IT'S EASY. ONLY TAKES SEVERAL MINUTES PER WEEK. EMAIL-ACTION: RELEASE THE PRISONERS NOW! T? LIROHEN MENJ?HER? T? BURGOSURIT! LASST JETZT DIE GEFANGENEN FREI! ODMAH OSLOBODITE ZATVORENIKE! http://www.dbein.bndlg.de/APP/ Following Articles: * ICRC : ICRC Accompanies a detainee from a Serbian jail * REUTERS LIMITED : Serbia frees Kosovo Albanian student leader -- ICRC PRESS RELEASE Pristina, 07.12.2001 ICRC ACCOMPANIES A DETAINEE FROM A SERBIAN JAIL Tonight, the ICRC accompanied to Kosovo one person released by the authorities in Serbia. Albin Kurti from Prishtin?/Pristina was released from Nis prison. To date 1834 detainees have been released of whom 1675 were accompanied back home by the ICRC. During the detention visits the ICRC delegates have exchanged more than 34,318 Red Cross Messages between the detainees and their family members. 203 detainees will continue to be visited by the ICRC until their final release by the authorities. Further info contact Nada Doumani, ICRC Mission, + 377 44 115 036 (Translated in Albanian) KUMTES? NGA KNKK Prishtin?, 07.12.2001 KNKK SHOQ?RON NJ? T? BURGOSUR NGA BURGU SERB Sonte, KNKK shoq?roi p?r n? Kosov? nj? person t? liruar nga autoritetet n? Serbi. Albin Kurti nga Prishtina ?sht? liruar nga burgu i Nishit. Deri sot 1834 t? burgosur jan? liruar prej t? cil?ve 1675 jan? shoq?ruar nga KNKK. Gjat? vizitave n? burgje delegat?t e KNKK kan? shk?mbyer m? shum? se 34,318 Porosi t? Kryqit t? Kuq n? mes t? burgosurve dhe an?tar?ve t? familjes. 203 t? burgosur do t? vizitohen edhe m? tutje nga KNKK deri sa t? lirohen nga autoritetet. P?r informata t? m?tejme kontaktoni Vjosa Osmani, Arbena Kuriu Misioni i KNKK, 038 28 400/501 518/501 519 -- Serbia frees Kosovo Albanian student leader PRISTINA, Yugoslavia, Dec. 7 - Serbia released a prominent Kosovo Albanian student activist on Friday who had been in jail since NATO's 1999 war on Yugoslavia. Taken to the Serbian heartlands as Slobodan Milosevic's Yugoslav forces retreated from the mainly Albanian province, Albin Kurti was sentenced to 15 years in prison for terrorism. While most Kosovo Albanian prisoners had already been freed from Serbian jails after the ousting of Milosevic as Yugoslav president 14 months ago, Western nations and human rights bodies have been pressing for Kurti and others to be released too. The reformist authorities in Belgrade are still determined not to give in to the demands of some ethnic Albanians for complete independence for Kosovo. Kurti, in his mid-20s, was greeted by around 100 friends and family members when he arrived late in the evening in Pristina, capital of Kosovo, which is now under U.N.-led administration. Sporting a short prison haircut, Kurti said he did not know why he had been freed nor why it had taken so long: "I don't know why I stayed in prison for such a long time," he said. The crowd, including many others who had seen the inside of Serbian jails, cheered and applauded him. "This is a miracle," said his uncle, Skender Kurti. A spokeswoman for the International Red Cross (ICRC), Vjosa Osmani, said in Pristina that Kurti had been released from prison in the central Serbian town of Pozarevac. Serbian officials were not available for comment. Kurti was arrested in Kosovo during the air strikes NATO launched in an effort to force Milosevic to stop what it said was Serbian oppression of Kosovo's ethnic Albanian majority. Like hundreds of other Albanian detainees, he was taken to Serbia proper when Yugoslav forces withdrew from the province. A district court in southern Serbia sentenced him in March last year to 15 years in jail for terrorism. Kurti was leader of the Independent Union of Albanian Students, which was set up in Pristina after Belgrade stripped Kosovo of the autonomy it had enjoyed during the Communist era in federal Yugoslavia and imposed direct rule in 1989. He also organised student demonstrations in Kosovo. Some Kosovo Albanians are still held in Serbian jails. Kurti said the international community was not doing enough for them. Copyright 2001 Reuters Limited ### _______________________________________________________ A-PAL mailing list: A-PAL at alb-net.com http://www.alb-net.com/mailman/listinfo/a-pal From kosova at jps.net Tue Dec 11 13:19:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Tue Dec 11 13:19:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_SHBA-t=EB_marrin_Kosov=EBn_si_shembull_t=EB_luft=EB?= =?iso-8859-1?Q?rave_amerikane_p=EBr_t'i_ndihmuar_mysliman=EBt?= Message-ID: SHBA-t? marrin Kosov?n si shembull t? luft?rave amerikane p?r t?i ndihmuar mysliman?t Afganistani m? i p?rgatitur p?r vet?qeverisje se sa Kosova? Isuf Hajrizi (Uashington, 11 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine ?far? ka t? p?rbashk?t Kosova me Irakun verior, p?r shembull nga k?ndv?shtrimi amerikan? Q? t? dy k?to vende kan? poppull?si me shumic? myslimane dhe se SHBA-t? i kan? ndihmuar q? t? lirohen nga regjime diktatoriale. Ndihm?s sekretari amerikan i shtetit, Poll Uolfovic ka deklaruar t? h?n?n se Amerika deri me tash ka nd?rhyr? ushtarakisht gjasht? her? p?r t?i shp?tuar mysliman?t dhe ka marr? Kosov?n si nj?rin nga shembujt ilustrues. "Secila nga k?to gjasht? hera, njer?zve q? u kemi dal? zot kan? qen? kryesisht mysliman?. Duke filluar me Kuvajtin, pastaj Irakun verior, pastaj Operacionin e rehatimit, pastaj Somalin?, pastaj Bosnj?n, pastaj Kosov?n, dhe tani Afganisatnin," ka deklaruar numri dy i politik?s shtet?rore amerikane. Mir?po, ka vazhduar ai, Amerika nuk e ka b?r? nj? gj? t? till? pse popujt n? k?to vende kan? qen? mysliman?, por pse kan? qen? viktima. Deklaratat e tilla t? zyrtar?ve amerikan?, shpesh p?rdor?n si mburoj? kund?r akuzave t? disa kritik?ve, kryesisht t? krahut t? Osama Bin Ladenit, t? cil?t p?rpiqen q? t? p?rfitoj? simpatizant? t? bot?s islamike duke e paraqitur luft?n midis afgan?ve terrorist? t? grupit Alkajda the SHBA-ve si luft? fetare. Zyrtar?t amerikan? insitojn? se kjo luft? ?sht? kund?r terrorizmit, q? me dat?n 11 u mbush?n tre muaj qysh se tronditi thell? Amerik?n me sulmet kund?r qendr?s treg?tare bot?rore n? Nju Jork dhe Pentagonit. Krahas deklaratave dhe formaliteteve t? zyrtar?ve amerik?n t? prir? nga Presidenti Bush n? favor t? fes? islame, administrata amerikane ka krijuar nj? aleanc? impresive me shum? shtete islamike. "Kjo tregon," ka th?n? Uolfovic p?r mediat e Lindjes s? mesme, "se Shtetet e Bashkuara nuk kan? gj? m? islamizmin." Po sikur t? krahasohej Kosova m? Afganistanin? Ekspert?t n? OKB kan? deklaruar se nevojiten rreth dy vjet? e gjysm? p?r ta rind?rtuar Afganistanin e rr?nuar, por, sipas tyre, k?saj here OKB-ja nuk do ta marr? timonin e udh?heq?sit si n? Ko?ov?. Arsyeja? Sepse afgan?t jan? m? t? zot?t p?r t? udh?hequr me vet?vet?n? "Ne d?shirojm? ta theksojm? r?nd?sin? e kapacitetit t? popullit afgan p?r t? qeverisur vet," ka deklaruar Martin Barber, p?rfaq?sues i operacioneve paqeruajt?se t? OKB-s? me seli n? Nju Jork. "Ne po e p?rpilojm? nj? mision, i cili do t? t?i ndihmoj? qeveris? s? Afganistanit (ku) nuk do t? veprojm? sikurse n? Kosov? dhe Timorin Lindor, ku OKB-ja ka rolin ekzekutiv dhe administrativ," ka deklaruar Baber. N? dit?t para dhe pas zgjedhjeve parlamentare t? Kosov?s, n?p?r Uashington jan? d?gjuar p?shp?ritje nga analist? dhe diplomat? se UNMIK-u n? Ko?ov? e ka "dor?n tep?r t? r?nd?" mbi jet?n politike dhe ekonomike t? vendit. Mir?po n? t? njejt?n koh?, k?ta kritik? gjithashtu jan? t? vet?dijsh?m se ndoshta nj? rol i till? i OKB-s? n? Ko?ov? dhe Timorin Verior ka qen? i domosdosh?m n? fillim p?r shkak t? pap?rvoj?s nga e cila kan? dal? kosovar?t pas luft?s p?r ta udh?hequr pushtetin. Shembulli i grindjeve t? h?n?n n? mbledhjen e par? dhe historike t? parlamentit t? Kosov?s, midis nj?rit nga udh?heq?sit partiak? dhe kryadministratorit t? UNMIK-ut e ilustron k?t? m? s? miri. Kritik?t nd?rkomb?tar e kan? akuzuar Hashim Tha?in dhe deputet?t e partis? s? tij, si dhe shqiptar?t n? p?rgjith?si si "totalisht t? papjekur politikisht." "Ata q? kan? menduar se politikan?t e vendor? mund t? qeverisin k?t? vend si duhet do t? qeshen me vet?vet?n," ka deklaruar pas icidentit p?r agjensin? britanike t? lajmave BBC, Peter Palmer nj? analist i grupit studijues t? Grupit Nd?rkomb?tar t? Kriz?s. Sipas tij dhe koleg?ve t? tij n? Uashington, shqiptar?t po tregojn? nj? amaturiz?m politik? duke shprehur shqet?sim se k?to nuk jan? shenja t? mira p?r t? ardhm?n. Natyrisht, as t? huajt - p?rkund?r zgjedhjeve t? suksesshme parlamentare q? ata kan? ndihmuar t? p?rgatit?n - nuk mund t? mburren me ndonj? vizion aq t? qart? p?r t? ardhm?n e Kosov?s. Fakti q? ata insitojn? q? statusi p?rfundimtar i Kosov?s as t? mos diskutohet n? parlamentin e ri, tregon p?r nj? varf?ri t? diplomacis? nd?rkomb?tare n? Kosov?. N? t? njejt?n koh?, nj? politik? e till? t? huajve vazhdimisht e ngacmon koshienc?n e popullat?s lokale shqiptare, e cila m? te drejt? k?rkon sqarim sa m? par? se pse Kosova nuk mund t? mos jet? e pavarur pas gjith? atij represioni q?tha atyre krimeve q? s Slobodan Milosheviqi dhe njer?zit e tij kan? ushtruar n? Kosov?. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Tue Dec 11 15:49:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Tue Dec 11 15:49:01 2001 Subject: [Prishtina-l] FW: [balkanhr] Milosevic to Face Bosnian Genocide Charges Message-ID: FYI: -----Original Message----- From: Human Rights Watch (by way of Greek Helsinki Monitor ) [mailto:office at greekhelsinki.gr] Sent: Tuesday, December 11, 2001 10:27 AM To: balkanhr at yahoogroups.com Subject: [balkanhr] Milosevic to Face Bosnian Genocide Charges Milosevic to Face Bosnian Genocide Charges (The Hague, December 11, 2001) -- Slobodan Milosevic will be confronted with charges of genocide before the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) in The Hague today. Genocide, crimes committed with the intent to destroy a national, ethnic, or religious group, is the most serious offense under international law. "These charges link Slobodan Milosevic with events that shocked the world," said Richard Dicker, Director of the International Justice Program at Human Rights Watch. "Based on our field investigations during the war in Bosnia, we believe that the 'ethnic cleansing' there was an effort to eliminate the Bosnian Muslim population from parts of the country. The genocide counts are important for those hundreds of thousands of victims." The indictment includes one count of genocide, one count of complicity with genocide, and an additional 27 counts of war crimes and crimes against humanity arising from the conflict in Bosnia-Herzegovina between 1992 and 1995. The charges are based on Slobodan Milosevic's "command responsibility" as President of Serbia and his alleged participation in a joint criminal enterprise. The new charges cover the shelling of Sarajevo; the mass murder of thousands of Muslim men and boys at Srebrenica, both UN-proclaimed "safe areas;" and for the Omarska detention camp. Photographs of the Omarska inmates, who resembled Nazi concentration camp survivors, drew international attention in 1992. Milosevic is charged with a total of approximately 10,000 killings and 250,000 deportations in Bosnia. This is the third indictment he faces before the ICTY. The earlier two indictments covered Croatia and Kosovo. The charges against him span the years of the Balkan Wars from 1991 to 1999. The judges will decide whether to join the three indictments in a single trial. Among the fourteen individuals listed in the Bosnia indictment as co-perpetrators are Radovan Karadzic and Ratko Mladic. Karadzic was the political leader of Bosnian Serbs throughout the war. Mladic was the general in charge of both the arm of the Yugoslav Army in Sarajevo and the entire Bosnian Serb Army. The two have been under indictment for their roles in the Bosnian war since 1995 but have yet to be arrested. In a report to the Security Council on November 27, Carla Del Ponte, the Chief Prosecutor for the ICTY, said that Mladic has been living freely in the Yugoslav capital, Belgrade, under the protection of the Yugoslav Army. For more information on the war in Bosnia-Hercegovina, please see: Bosnia-Hercegovina: Key Human Rights Watch Documents (HRW Focus Page) at http://www.hrw.org/europe/b-h.php. For more information on war crimes in Croatia, please see: Croatia: Key Human Rights Watch Documents (HRW Focus Page) at http://www.hrw.org/europe/croatia.php For more information on the Federal Republic of Yugoslavia, please see: Federal Republic of Yugoslavia (HRW Focus Page) at http://www.hrw.org/europe/fry.php For more information on the trial of Slobodan Milosevic, please see: Milosevic in The Hague (HRW Focus Page) at http://www.hrw.org/campaigns/serbia/ ==^================================================================ This email was sent to: office at greekhelsinki.gr EASY UNSUBSCRIBE click here: http://igc.topica.com/u/?aVximT.a2xguM Or send an email to: hrw-news-unsubscribe at igc.topica.com T O P I C A -- Register now to manage your mail! http://www.topica.com/partner/tag02/register ==^================================================================ Balkan Human Rights List Subscribe: balkanhr-subscribe at egroups.com Unsubscribe: balkanhr-unsubscribe at egroups.com Home: Balkan Human Rights Web Pages: http://www.greekhelsinki.gr The Balkan Human Rights List: http://www.egroups.com/group/balkanhr/fullinfo.html The Greek Human Rights List: http://www.egroups.com/group/greekhr/fullinfo.html Dikaiomatika! [monthly human rights review in Greek]: http://www.egroups.com/group/dikaiomatika/fullinfo.html Your use of Yahoo! Groups is subject to http://docs.yahoo.com/info/terms/ From kosova at jps.net Wed Dec 12 14:24:02 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Wed Dec 12 14:24:02 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Uashingtoni_i_t=EBrheq_v=EBrejtjen_Shkupit:_'Pa_mir?= =?iso-8859-1?Q?atim_t=EB_ligjeve=2C_s'ka_konferenc=EB_t=EB_donator=EBve'?= Message-ID: Uashingtoni i t?rheq v?rejtjen Shkupit: ?Pa miratim t? ligjeve, s?ka konferenc? t? donator?ve? Isuf Hajrizi (Uashington, 12 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Zyrtar?t amrikan ua kan? t?rhequr ver?jtj?n homolog?ve t? tyre maqedonas q? ose ta shpejtojn? procesin e miratimit t? ligjeve q? e parasheh marr?veshja e Ohhrit, ose p?rndryshe nuk do t? ket? konferenc? t? donator?ve. Konferenca n? fjal? e p?rb?r? nga p?rfaq?sues t? shteteve p?rparimtare t? Evrop?s dhe SHBA-t? ka p?r q?llim miratimin e kredive dhe ndihmave prej qindra miliona dollar?sh p?r m?k?mbjen e ekonomis? s? rr?nuar t? Maqedonis?. "Ne jemi t? mendimit se ?sht? n? t? mir? t? Maqedonis? q? t? shpejtoj? p?r miratimin e k?tyre ligjeve, n? m?nyr? q? ne t? shpejtojm? me mbajtjen e konferenc?s," ka deklaruar t? mart?n z?v?nd?s z?dh?n?si i Departmentit amerikan t? shtetit Filip Riker. Konferenca n? fjal?, e cila ishte caktuar q? t? mbahej kah mesi i k?tij muaj, ?sht? shtyer jav?n e kaluar p?r nj? koh? t? parcaktuar pasi q? parlamenti maqedonas ka refuzuar q? ta paraqes p?r miratim ligjin q? u jaep shqiptar?ve m? shum? pushtet n? qeverin? lokale. SHBA-t? dhe partner?t evropian? e kan? paraqitur k?t? ligj si parakusht p?r mbajtjen e Konferenc?s s? Donator?ve, gj? q? parashihet n? korniz?n e marr?veshjes s? Ohrit. N? t? njejt?n koh? zyrtari amerikan u ka t?rhequr v?rjetj?n edhe ekstremist?ve q? d?mtuan nj? kish? dhe djeg?n nj? xhamie n? dit?t e fundit n? Maqedoni. "Ne i d?nojm? t? gjitha aktet e shkat?rrimit t? monumenteve kulturore dhe fetare," ka deklaruar p?rfaq?suesi i qeveris? amerikane. Mir?po, Grupi Nd?rkomb?tar i Kriz?s, nj? grup studijues i njohur p?r ??shtjet nd?rkomb?tare me seli n? Bruksel, ka paralajm?ruar se paqa n? Maqedoni do t? mbetet e brisht? po q? se kjo ish republike jugosllave nuk njihet nd?rkomb?tarisht me emrin e vet q? figuron n? kushtetut?. Ky grup, n? raportin e fundit p?r Maqedonin? propozon disa zgjidhje lidhur me problemin e emrit ku Athina ?sht? n? kund?rshtim me Shkupin. Sipas grupit n? fjal? problemi do t? zgjidhej po q? se Greqia dhe pjesa tjet?r e komunitetit nd?rkomb?tar do ta pranonin Maqedonin? me emrin "Rapublika e Maqedonis?." Mir?po m?nyra e pap?rgjegj?si e sjelljes s? zyrat?rve sllav? t? Maqedonis? e ka zbehur edhe simpatin? e nd?rkomb?tar?ve p?r ta, nj? simpati q? ishte mjaft e theksuar vet?m para nj? viti. A do ta p?rkrahte Amerika njohjen e Maqedonis? me emrin q? propozon Grupi Nd?rkomb?tar i Kriz?s, dhe cilin em?r do ta p?rdor? Uashingtoni deri sa t? arrihet nj? marr?veshje tjet?r mbi emrin? "Mbetet emri me t? cilin neve e njohim Ish Republik?n Jugosllave t? Maqedonis?," ishte t? mart?n p?rgjigja e Departmentit amerikan t? shtetit. Nj? nd?r shtetet q? megjithat? ende e shikon Maqedonin? me simpati t? ve?ant ?sht? Kina. K?t? jav? z?v?nd?s ministri i jasht?m maqedonas Zoran Kerstevki ?sht? n? vizit? zyrtare n? Pekin me ftes?n e ministrit t? jasht?m kinez Tang Gjiahuan. Meq? Maqedonia i ka normalizuar marr?dh?njet me Kin?n para gjasht? muajsh, zyrtar?t kinez? i kan? kushtuar v?m?ndje t? posa?me Shkupit duke e ndihmuar at? me t? holla dhe n? aren?n diplomatike. Shkupi, nga trysnia e vazhdueshme e Pekinit, ishte detyruar q? ta tr?hiqte vendimin p?r njohjen e Tajvanit t? ndar? nga Kina p?r shkak se ky i fundit thuhej se u kishte dh?n? shuma t? m?dha t? hollash qeveritar?ve maqedonas. Si kund?rsulm ndaj nj? qenrimi t? till? t? Maqedonis?, Kina para dy vjet?sh pat votuar kund?r vazhdimit t? mandatit t? paqeruajt?sve t? OKB-s? (UNPREDEP) q? ishin si garanci e mbrojtjes s? Maqedonis? nga nj? sulm i mundsh?m i Beogradit. Trupat e OKB-s? pastaj u z?v?nd?suan kryesisht me ushtar? t? shteteve t? NATO-s si nga Norvegjia dhe disa amerikan?. P?r t?rheqjen e vendimit p?r njohjen e Tajvanit -- nj? republik? uj?dhes? aleate e Amerik?s q? synon t? shk?putuet nga Kina sikurse Kosova q? synon shk?putjen nga Serbia ? Kina i ka premtuar dy gj?ra Shkupit: ndihma p?r stabilizim ekonimik dhe garanci p?r mbrojtjen e "sovranitetit komb?tar dhe integritetin teritorial" t? Maqedonis?. Afrimi i Maqedonis? me Kin?n natyrisht se "qet?sisht" i shqet?son zyrtar?t per?ndimor?, t? cil?t koh?ve t? fundit e kan? shtuar v?mendjen e tyre ndaj Shkupit, por jan? t? frustruar me kryeneq?sin? e zyrtar?ve sllav? t? cil?t deri me tash kan? refuzuar q? t?i p?rmbahen marr?veshjes s? koordinuar nga Amerika dhe Bashkimi Evropian, t? n?nshkruar me 13 gusht q? u jep shqiptar?ve t? drejta t? barabarta me maqdonasit. Nj? avancim i statusit t? shqiptar?ve nga pozita e qytetar?ve t? dor?s s? dyt? n? partner? t? barabart?, i shqet?son maqedonasit sllav?, t? cil?t i shikojn? shqip?tar?t si rrezik p?r ekzistenc?n e Maqedonis?. Mir?po mosmiratimi i ligjeve q? u jep shqiptar?ve t? drejta t? barabarta, e fut? Maqedonin? n? konflikt me Evrop?n dhe Amerik?n, dy kontinente k?to me t? cilat, sipas zyrtar?ve amerikan, duhet t? bashk?punoj? secili shtet n? Ballkan si kusht p?r integrim n? Evrop? dhe n? bot?n demokratike per?ndimore. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Dec 13 20:34:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Thu Dec 13 20:34:01 2001 Subject: [Prishtina-l] FW: [A-PAL] Kostunica plays games with prisoners' lives Message-ID: >>>>>>>>>>>>>>>> READ & DISTRIBUTE FURTHER <<<<<<<<<<<<<<<< *** Albanian Prisoner Advocacy List -- Prisoner Pals *** *** Archives: http://www.alb-net.com/pipermail/a-pal/ *** ASSOCIATION OF POLITICAL PRISONERS (A-PAL) www.khao.org/appkosova.htm A-PAL STATEMENT December 12, 2001 KOSTUNICA PLAYS GAMES WITH PRISONERS' LIVES Kostunica Moves To Release Jailed Ethnic Albanians (This was the headline of an article by Washington Post Foreign Service on October 25, 2000) It is worth taking time to note the role President Kostunica is taking regarding the problem of Albanian prisoners in Serbia. For him and other Serb leaders, these imprisoned individuals are viewed as political pawns in an international game. First, Flora Brovina was released in December, 2000, in order to quell international pressure. Now, to show some degree of political cooperation with UNMIK, Albin Kurti was pardoned by Kostunica. Was he released because he was innocent? No. His release was meant as a political statement by Kostunica to show internationals how cooperative he can be. It was intended as a public gesture on Human Rights Day. If his release was a public gesture, that must mean that his imprisonment, and Brovina's, and the Gjakova group, along with all the rest, were political gestures as well. These innocent people, as soon as they crossed the border into Serbia, became potent political symbols. They became human "leverage". And exactly how does denying liberty to the 203 others promote dialog and reconciliation? One would think, reading the Washington Post article of October 2000, that the release of the prisoners was just around the corner. But 14 months later, following an amnesty law last spring that freed 30,000 Serbs and 200 Albanians, the fate of the remaining 203 prisoners is still uncertain. The Serb leaders still have not agreed on a date for their transfer to UNMIK's jurisdiction, despite having signed the transfer document. Instead, Kostunica Djindic, Covic, and others continue to show support for these verdicts and sentences by the false courts created by Milosevic. These are the false courts in which he artificially reconstructed the "Kosova justice system" inside Serbia proper. We urge our readers to keep up the international pressure. It only takes a few minutes to help these people and their families. YOU are THEIR voice. Let it be heard. Sincerely, A-PAL Team. JOIN OUR EMAIL ACTION. IT'S EASY. ONLY TAKES SEVERAL MINUTES PER WEEK. EMAIL-ACTION: RELEASE THE PRISONERS NOW! T? LIROHEN MENJ?HER? T? BURGOSURIT! LASST JETZT DIE GEFANGENEN FREI! ODMAH OSLOBODITE ZATVORENIKE! http://www.dbein.bndlg.de/APP/ -- Following Articles: * Free Serbia News : FRY president's decision: Albin Kurti Released * Washington Post : Kostunica Moves To Release Jailed Ethnic Albanians -- Free Serbia News FRY president's decision: Albin Kurti released December 11, 2001 FRY president Vojislav Kostunica's cabinet confirmed on Monday evening Yugoslav president reached a decision to release from prison former Albanian student leader in Kosovo Albin Kurti. Kostunica reached the decision on the occasion of the International Day of Human Rights, at the proposition of the Yugoslav Committee of lawyers for human rights, addressed to the Federal justice ministry. President hopes by reaching this decision the release of Albin Kurti, together with participation of Serbian MPs of the 'Return' coalition in the work of the Kosovo Parliament, would be another signal FRY strives to peaceful relations in the province, reads the statement. At the same time, the decision should strengthen dialogue and make it possible for Serbs, Romanies, Bosnians and other refugees to return to Kosovo and Metohija and speed up determining the faith of missing and kidnapped FRY citizens and their return to families. (Tanjug) -- Washington Post Foreign Service Kostunica Moves To Release Jailed Ethnic Albanians By R. Jeffrey Smith October 25, 2000; Page A20 ROME, Oct. 24 -- Some or all of the more than 900 Kosovo Albanians imprisoned in Yugoslavia may be freed in coming weeks, according to officials in Yugoslavia and Kosovo. The exact timing and mechanism of the release has not been worked out, but Yugoslav officials said that President Vojislav Kostunica plans to propose a general amnesty for ethnic Albanians accused of illegal involvement in last year's Kosovo war. He would then seek parliamentary approval of the measure, possibly as early as late next week. If that happens, it could resolve one of the most nettlesome disputes arising from the conflict in Kosovo--a province of Serbia, Yugoslavia's dominant republic, which is now occupied by NATO-led peacekeeping troops and under U.N. administration. Kostunica has been making other gestures of conciliation. In an interview with the CBS News program "60 Minutes II," he acknowledged that Serbian and Yugoslav forces had committed "crimes" in Kosovo, according to a partial transcript. He also said they had been victims of crimes. Most of the prisoners are young men who were arrested as the Belgrade government of President Slobodan Milosevic tried to purge Kosovo of its ethnic Albanian majority--a campaign that triggered an 11-week NATO air offensive against Yugoslavia. The captives were then taken under armed guard to Serbia proper as government forces retreated from Kosovo. Such a release also would help allay international frustration over Belgrade's prosecution of ethnic Albanians based on what foreign experts say has often been flimsy evidence of involvement in the province's separatist guerrilla movement. In Kosovo, the jailing of the ethnic Albanians--often under harsh conditions--has provoked fury among relatives and community leaders. U.N. officials had accused Milosevic of holding the prisoners primarily to provoke tensions and instability in Kosovo. But Kostunica--who succeeded Milosevic on Oct. 7 following a popular uprising to back his election victory--already has attempted to arrange a pardon for one of the most prominent ethnic Albanians in a Yugoslav prison, Flora Brovina. ### _______________________________________________________ A-PAL mailing list: A-PAL at alb-net.com http://www.alb-net.com/mailman/listinfo/a-pal From kosova at jps.net Tue Dec 18 13:12:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Tue Dec 18 13:12:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Amerika_pajtohet_me_Evrop=EBn_p=EBr_zvog=EBlim_t=EB?= =?iso-8859-1?Q?_paqeruajt=EBsve_n=EB_Ballkan...?= Message-ID: Amerika pajtohet me Evrop?n p?r zvog?lim t? paqeruajt?sve n? Ballkan Gjenerali Klark thot? se e ka pritur nj? vendim t? till? Isuf Hajrizi (Uashington, 18 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Administrata amerikane ka propozuar q? trupat paqeruajtese n? Bsonj? t? zvoh?lohen p?r nj? t? tret?n. Q?ndimin amerikan e ka komunikuar n? Bruksel t? mart?n sekretari i mborjtjes Donald Ramsfeld me t?u kthyer nga nj? udh?tim i tij n? vijat frontale t? Afganistanit. Sekratari amerikan i mbrojtjes, q? n? fillim kur ?sht? v?n? n? k?t? detyr? ka qen? nj? nd?r pioner?t n? administrat?n e Presidentit Bush p?r t?i t?rhequar forcat amerikane nga Ballkani. Mir?po ankesat e udh?heqjes s? NATO-s m? von? e detyruan adminsitrat?n amerikane q? ta rishqyrtoj? q?ndrimin p?r pro?esin paqeruajt?s n? Ballkan dhe Bush pastaj doli me sloganin se ?kemi zbarkuar s? bashku dhe do t? largohemi s? bashku.? Mir?po jav?n e kaluar krer?t evropian t? NATO-s b?n? propozimin e tyre q? t? shikohet mund?sia e zvog?limit t? trupave paqeruajt?se n? Ballkan, n? m?nyr? q? t? mb?shtetet ushtraia e perbashk?t evropiane e ashtuquajtur Forca e Ragimit t? Shpejt?. Ministrat e mbrojtjes t? t? 19 shteteve t? NATO-s do ta diskutojn? k?t? tem? gjat? takimit dy-dit?sh n? Bruksel dhe n? fund do t? dalin me udh?zimet p?r Aleanc?n q? t? filloj? zvog?limin e forcave. Nga forcat amerikane n? Bonsnj? pritet q? t?t?rhiq?n 1000 ushtar?. Nj? zvog?lim i forcave paqeruajt?se n? Bosnj? ?sht? pritur prej koh?sh, sepse sipas ekspert?ve dhe vet Ramsfeldit, n? Bosnj? ?m? nuk ndodh? asgj?.? Edhe p?rkrah?sit m? t? denj? t? intervenimit t? NATO-s n? Ballkan, nuk jan? kund?r ides? s? t?rheqjes s? trupave paqeruajt?se nga Ballkani. Komandanti i forcave aleate te NATO-s Gjenerali Uesli Klark, thot? se nuk ?sht? i befasuar me q?ndrimin e administrat?s s? Bushit dhe t? lider?ve t? NATO-s n? Evrop?. ?Un? jam i mendimit se trupat (e NATO-s) edhe ashtu do t? zvog?lohen her?dokur?. Besoj se zvog?limi i forcave do t? filloj? gjat? nj? kohe relativisht t? shkurt?r,? ka deklaruar gjenerali amerikan k?t? jav? n? nj? intervist? eksluzive p?r Z?rin. Sipas tij, jo vet?m n? Bosnnj? por edhe n? Kosov? mund t? filloj? t?rheqja e forcave paqeruajt?se amerikane pas nj? kohe ?tani q? jan? mbajtur zgjedhjet, dhe ka filluar demokracia n? rajon.? Mir?po nj? burim i af?rt me rrejdhat amerikane n? Ballkan nga kryeqyteti amerikan ka deklaruar p?r Z?rin se zyrtar?t Deparmentit t? shtetit kan? deklaruar se Amerika nuk do t? t?rhiqen nga Kosova n? nje t? ardhme t? af?rt. Sidoqoft?, Klark nuk pajtohen me ekspert?t e rajonit q? thon? se nj? t?rheqje e amerikan?ve nga Kosova mund t? shkaktoj? edhe nj? luft? tjet?r midis shqiptar?ve dhe serb?ve.? Un? nuk parashoh ndonj? luft? n? ndonj? t? ardhme t? af?rt,? thot? Klark. Sipas tij p?r ta evituar frik?n nga nj? luft? e mund?shme, ?k?rkohet q? udh?heqja e rajonit t? vihet n? ball?? t? detryr?s m? me seriozitet. ?P?rndryshe, rajoni nuk do t? jet? mik?prit?s p?r investime dhe zhvillime nd?rkomb?tare,? thot? Klark n? intervist?n e Z?rit q? do t? botohet n? t?r?si n? revist?n javore n? numrin e ardhsh?m. Tani me luft?n kund?r terrorit nd?rkomb?tar n? plan t? par? p?r Uashingtonin, si dhe me insistimin evropian q? t? formohet nj? ?krah? i NATO-s n? Evrop? (Forca e Reagimit t? Shpejt), zyrtar?t amerikan jan? t? mendimit se NATO mund t? luaj rol mbrojt?s edhe jasht? Evrop?s, ku rrezikohen interesat e Aleanc?s Ushtarake t? Atlantikut verior. Nj? nga idet? ?sht? q? NATO t? luaj rolin e ?policit secret? p?r t? luftuar forcat subversive dhe p?rhapjen ilegale t? arm?ve t? shkat?rrimit n? mas? -- pra t? arm?ve b?rthamore. Nj? ide tjet?r e ekspert?ve t? NATO-s ?sht? q? i t?r? operacioni i NATO-s n? Ballkan, duke p?rfshir? Bosnj?n, Kosov?n dhe Maqedonin? t? vihet n?n nj? komand?. Amerikan?t kan? deklaruar se e p?rkrahin nj? ide t? till?, e cila edhe pse nuk do t? ndihmonte shum? sa i p?rket zvog?limit t? ushtar?ve, do t? reduktonte shpenzimet. Natyrisht se t?rheqja e mundhshme amerikane nga rajoni i shqet?son jo vet?m shqiptar?t dhe boshnjak?t, por edhe aleat?t e Uashingtonit n? Evrop?n Per?ndimore. Sidomos kur SHBA-t? kan? deklaruar k?t? jav? se do t?i injorojn? thirrjet ruse dhe do t? t?rhiqen nga pakti kund?r prodhimit t? raketave ballistike me ngarkes? b?rthamore, pakt ky i n?nshkurar nga Uashingtoni dhe Moska n? vitin 1972. Aktualisht n? Bosnj? NATO ka 18,400 ushtar?, 3,100 nga tr? cil?t jan? amerikan. Nd?rsa n? Kosov? nga 39,00 ushtar?t t? NATO-s, rreth 6,000 jan? amerikan. N? maqddoni ka 2,150 ushtar? t? NATO-s, nga t? cil?t vet?m 350 jan? marikan. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Dec 20 14:59:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Thu Dec 20 14:59:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Demokrtat=EBt_kund=EBr_Bushit_p=EBr_prishjen_e_marr?= =?iso-8859-1?Q?eveshjes_me_Rusin=EB?= Message-ID: Demokrtat?t kund?r Bushit p?r prishjen e marreveshjes me Rusin? Isuf Hajrizi (Uashington, 20 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Demokrat?t n? Kongresin amerikan e kan? kritikuar Presidentin Bush p?r vendimin e tij k?t? jav? q? ta prish marr?veshjen e vitit 1972 me Rusin? p?r prodhimin e raketave b?rthamore. N? nj? koment t? tij n? gazet?n Uashington Post, kryetari i komitetit p?r marr?dh?nje t? jashtme, senatori democrat Xhosef Bajden (Joseph Biden), e quan "vendimin e Presidentit Bush q? n? m?nyr? t? nj?anshme ta braktis? Traktatin e Raketave Anti-Ballistike ... gabim serioz." Traktati n? fjal? ka patur p?r q?llim q? ta pengoj? prodhimin e raketave me ngarkes? b?rthamore nga Amerika dhe Rusia, t? cilat gjat? Luft?s s? Ftoht? jan? frik?suar nga nj?ra-tjertra p?r mund?sin? e nj? sulmi eventual me raketa b?rthamore. Bajden dhe kritik?t tjer? t? vendimit p?r braktisjen e k?saj marr?veshjeje e konsiderojn? nj? veprim t? till? t? administrat?s s? Bushit si t? rrezikshme, sepse kjo mund t? shkakton gar? midis SHBA-ve, Rusis? dhe Kin?s n? prodhimin shtes? t? arm?ve b?rthamore. Dhe n? k?t? rast, thon? ata, Amerika nuk do t? ishte m? e sigurt por do t? rrezikohej edhe m? shum?. Natyrisht se an?tar?t e administrat?s e kan? mbrojtur vendimin e presidentit duke insistuar se braktisja e marr?veshjes, vendimi p?r t? cil?n u b? publik me dat?n 13 dhjetor, nuk shkakton kriz? midis Rusis? dhe Amerik?s. N? nj? intervist? n? programin televiziv "Face the nation" n? NBC t? diel?n, sekretari amerikan i shtetit Kollin Pouel (Colin Po?ell) theksoi faktin se zyrtar?t amerikan? e kan? diskutuar k?t? problem m? homolog?t e tyre rus? gjat? t?r? vitit para se ?sht? marr? vendimi p?r pbraktisje. Sipas Pouel, rus?ve "u vjen keq" q? SHBA-t? kan? vendosur q? t'ja kthejn? shpin?n nj? marr?veshje t? till?. "Por ata e kan? t? qart? se ne vazhdimisht e kemi theksuar domosdoshm?rin? q? t? lirohemi nga kufuzimiet e k?tij traktati." Presidenti Bush dhe administrata e tij detyr? par?sore i kan? v?n? vetes q? ta nd?rtojn? t? ashtuquajtur?n "mburoj? mbrojt?se" q? n? fakt ?sht? nj? system raketor? q? synon goditjen e ndonj? rakete b?rthamore t? lansuar kund?r Amerik?s nga nj? shtet tjet?r. Deri me tash Amerika ka realizuar disa teste fillestare (t? fundit jav?n e kaluar), dhe suksesi i k?tyre raketave mbrojt?se sillet diku rreth 50 p?rqind. Ata q? e kund?rtojn? nd?rtimin e nj? sistemi t? till?, thon? se ai ka disa t? meta. S? pari kushton shum?, (rreth 250 miliard? dollar?), pastaj nuk ?sht? nj?qindp?r qind efektiv, dhe s? fundi nuk besohet se raketat b?rthamore jan? rreziku kryesor q? I k?rc?nohet sot Amerik?s. "Nj? nga gj?rat q? do t? duhej t? kishim m?suar nga sulmet e tmerrshme t? 11 shtatorit ?sht? fakti se terrorist?t e p?rkushtuar p?r ta l?nduar k?t? komb mund t? p?rdorin mjete t? ndryshme, dhe se arm?t e shkat?rrimit n? mas? - si ato kimike, biologjike apo edhe b?rthamore - nuk ?sht? e th?n? q? t? vijn? n? kok?n e nj? rakete ballistike interkontinentale me adres? kthyese," shkruan Bajden. N? sulmim terrorist t? dat?s 11 shtator, terrorist?t p?rdor?n aeroplan? t? m?dhej udh?tar?sh p?r t'I goditur nd?rtesat binake t? q?ndr?s bot?rore t? treg?tis? n? Nju Jork dhe nd?rytes?n e Pentagonit n? Uashington. Sekretari amerikan i mbrojtjes, Donald Ramsfeld ?sht? nj? nd?r arkitekt?t kryesor t? sistemit raketor, q? shpesh quhet edhe "system i luft?s s? yjeve." Njer?zit si ai jan? t? mendimit se po q? se Amerika e nd?ron nj? system t? till?, at?her? ajo shd?rrohet n? nj? vend t? papreksh?m nga t? tjer?t. Kund?rshtar?t e nj? ideje t? till? e kan? akuzuar adminsitrat?n p?r 'rrudhje k?mb?sh" dhe injorim t? p?rgjegj?ve nd?rkomb?tare nga nj? shtet q? ka mbetur e vetmja superfuqi n? bot?. N? k?t? tem?, ideja e Ramsfeldit k?t? jav? n? Bruksel p?r zvog?limin e trupave t? NATO-s n? Bosnj? ?sht? kritikuar si i ngutsh?m dhe si veprim q? do t? shkaktonte probleme me misionin paqeruajt?s n? Ballkan. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Thu Dec 20 16:16:05 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Thu Dec 20 16:16:05 2001 Subject: [Prishtina-l] Interview : General Wesley Clark with Zeri Magazine Message-ID: The following are excerpts from an exclusive interview General Wesley Clark gave to the US correspondent of the Prishtine-based weekly magazine, Zeri. Gen. Clark was the Supreme Allied Commander who directed the NATO war against Serbia in March, 1999. ================================== Interview : General Wesley Clark Zeri Magazine, Prishtina ================================== Gen. Clark: Albanians best hope for independence lies in full participation of the Serb minority in Kosova's political process By Isuf Hajrizi (Washington, 19 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Zeri: General Clark, first in the name of the readership of Zeri and the entire Albanian people everywhere, I would like to express the deepest sympathies for the tragedy caused by the September 11 terrorist attacks. Clark: Thank you very much. Zeri: Sir, as you are well aware, the place you helped liberate from the former regime in Belgrade, has just held its first parliamentary elections. The vote was called "the best in the Balkans". However, the leaders there - Rugova, Thaci, Haradinaj -- have not been able to follow the example of the voters. They are having difficulty in forming a new administration. Any friendly advice for them? Clark: I think that they have to set aside small differences and compromise on where they want to go. The basics of forming a new government are as such that you give up your personal ambitions. Even if you let a party in to take junior posts, and you all pitch in to see how you can help the government most. Zeri: Although Albanians may disagree about different issues, one thing they all seem to agree on, is that of Independence. The US seems to be following the European Union lead in trying to keep some sort of Yugoslav Federation together, comprising of Serbia, Montenegro and Kosova. Is that a viable solution in your opinion? Clark: Before the final status can be resolved, changes still have to be done inside Serbia. They have to follow through with the democratization process inside Serbia. The war criminals have to be indicted, the Albanians that are missing have to accounted for - to my knowledge they have not been yet - and the remnants of the Milosevic regime have to be taken out of power. Following that - and that's going to take several years -- there is an opportunity for reconciliation between the Serb and the Albanian people. And I think that's very important - more important than the political process at this point. Zeri: Is there anything Albanians can do to convince the international community to recognize their independence? Clark: Their best hope for independence lies in the proper and full participation of the Serb minority in the political process in Kosova. Zeri: The Europeans have been talking about the reduction of the troops in the Balkans in order to establish their so-called Rapid Reaction Force. How will that affect the US policy - if any? Clark: Well, I think the troops there are going to be reduced no matter what in a relatively brief period of time. There has been an election, there is democracy there. It's time for Kosova to stand on its own two feet. Zeri: When do you think the American forces will begin their withdrawal? Clark: I couldn't make that prediction, because that's a matter for the US government to decide. But I would hope that there will be a prolonged period of transition. Zeri: If the US troops leave, will there be war in the Balkans again? Clark: I don't foresee war in the near term. But it's important that all the fears and insecurities generated over the recent years be put aside. That's going to require the active participation of the leadership of the countries in the region. Otherwise the region will not be hospitable to the international development. And the key to the stability in the Balkans is going to be replenishing the infrastructure and bringing in jobs. Zeri: Speaking of jobs, do you think UNMIK has done a good job so far? Clark: Yes, in general, I do. Zeri: What are some of the specifics that you are not happy with, if any? Clark: There has always been challenges in applying peacekeeping. But I think in UNMIK we have established a new standard for close and effective cooperation between the civil and military authorities. I think they (in UNMIK) have been very effective in trying to protect minorities, as well as the majority's rights. In general they deterred a return of Serb forces to Kosova during the days right after they came in, and I think those are very important. Zeri: What about those who say that UNMIK has been acting too much like an authoritarian institution? There have been complaints that UNMIK officials have not been allowing the local population to make their own mistakes. Clark: From what I've seen thus far in Kosova - and I haven't been there since the new UN special representative of the Secretary General, Hans Hackerup has been there - so I haven't had the chance to talk with him, although I know him well from his time as a minister of defense of Denmark. But setting that fact aside, I was very pleased with the work that they (in UNMIK) were trying to do. Zeri: Turning to the issue of war crimes. A couple of months ago you were asked by Albanian-Americans in New York to help locate three brothers -- three American citizens of Albanian decent who were fighting alongside the Kosova Liberation Army but went missing into Serbia at the end of the war. Shortly after you learned about the missing brothers; you discovered their tragic fate -- they had been shot and thrown into a mass grave with other Albanian victims from Kosova. As a military man and as an American, how did that make you feel? Clark: I felt very, very sad for the young men and their families. I think it was a terrible tragedy, which illustrated once again the unjustness of the (former) regime in Belgrade. Zeri: In the recent days, France has convicted one of its military people on charges of treason accused of leaking secret information to the Serbs about NATO targets. The French have been accused of similar incidents before. Can France be trusted when it comes to military and political alliances with the US and NATO? Clark: I am delighted that this man was found guilty of treason. He is a traitor. (On the other hand) I've always had great confidence in the French despite the occasional problems. Every nation has problems. Zeri: Milosevic has dismissed the charges that he committed genocide. You've seen some of his actions from close-up. Do you think he has committed genocide? Clark: I am going to be given the opportunity - I hope - to testify in his trial. At that point the position will be made clear. I can testify to what I know the facts to be, but it will be up to the legal staff to determine whether it's genocide or not. Zeri: The Hague prosecutor Carla del Ponte has recently complained before the UN Security Council about the lack of interest by the international community to arrest indicted war criminals Radovan Karadzic and Ratko Mladic. Why do you think they have not been arrested yet? Clark: In so far as one of them is inside Bosnia, I think it's an intelligence collection problem. Not enough priority, not enough attention has been given to the intelligence collection of them. In so far they are inside Serbia, I think that's a matter that should be taken up with President Kostunica. Zeri: Do you think he's (President Kostunica) done enough to cooperate with the international community? Clark: No, I do not. Zeri: What should he do next? Clark: I would like to see him arrest all indicted war criminals. Also, provide all information and full evidence to the International Criminal Tribunal on those who are currently charged. As I recall the system, the state of Yugoslavia was actually paying for the defense of these men in front of the Hague Tribunal. It was hiring lawyers on their behalf. Why should the state of Yugoslavia pay for their defense, when these people were charged with illegal actions. The state of Yugoslavia needs to provide all the evidence to the Tribunal. Zeri; In Macedonia the problems seem to persist. Do you think the current Slav leadership there is doing enough to stabilize the situation with Albanians? Clark: It's difficult to assess it from here. But I know the current Macedonian leadership, and I'm sure they are doing the best they can under the circumstances. It's difficult for all parties there. Zeri: You are in favor of NATO enlargement. What would countries like Albania have to do to be admitted? Clark: All of these countries who want to be part of NATO and have applied - among the nine applicant nations, Albania is one of them - all of them are worthy of consideration. But NATO political leaders will have to make the decision based on current information as to who is more ready and select those who are most ready. But I would hope that Albania one day would be a member of NATO. Zeri: What is your hope for the Balkans, as we approach of the end of the year? Clark: Of course I have hope. There are wonderful people in the Balkans, and I am sure that when the danger of war recedes, and they fully understand the opportunities that are there, the Balkans will flower. ### Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Dec 21 19:00:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 21 19:00:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Pse_Milosheviqi_d=EBshiron_q=EB_Klinton=2C_Ollbrajt?= =?iso-8859-1?Q?_dhe_Klark_t=EB_d=EBshmojn=EB_p=EBr_te_n=EB_Hag=EB=3F?= Message-ID: Pse Milosheviqi d?shiron q? Klinton, Ollbrajt dhe Klark t? d?shmojn? p?r te n? Hag?? Isuf Hajrizi (Uashington, 21 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Ish presidenti Klinton dhe sekretarja amerikane e shtetit Medllin Ollbrajt bashk? m? Gjen. Uesli Klark mund t? jan? nd?r shum? figurat nd?rkomb?tare q? do t? p?rfundojn? n? Gjykat?n e Hag?s si d?shmitar? n? gjykimin e Slobodan Milosheviqit. Ideja p?r thirrjen e ish presidentit amerikan dhe njer?zve t? tij p?r t? d?shmuar n? Hag? ?sht? e vet criminelit serb t? luft?s i akuzuar, nd?r t? tjera edhe p?r genocid. Sipas ekspert?ve t? ligjit nd?rkomb?tar, Milosheviqi dhe ekipi i tij mbrojt?s shpresojn? se paraqitja e Klintonit, Ollbrajtit dhe udh?heq?sve tjer? nd?rkomb?tar n? gjyq, e konfirmon alibin? serbe se gjoja "Milosheviqi ka qen? faktor i paqes dhe stabilitetit n? Ballkan." ?sht? ironi q? gjat? dhe pas n?nshkrimit t? marr?veshjes s? Dejtonit n? vitin 1995 q? i dha fund konfliktit n? Bosnj?, administrata e at?hershme e Klintonit i referohej Milosheviqit si "njeri i paqes." T? njejtit njer?z m? von? do ta bombardojn? at? dhe forcat e tij t? spastrimit etnik. Edhe pse ish presidenti Klinton dhe Ollbrajt ende nuk jan? deklaruar nese do t? d?shmonin n? gjykat?n e Hag?s p?r Milosehviqin, Gjenerali Klark, e ka pranuar se m? deshir? do t? d?shmonte p?r krimet e Milosheviqit n? Kosov?, Bosnj? dhe Kroaci. N? nj? intervist? me Z?rin k?t? jav?, Klark nuk deshi t? prononcohej n?se ai mendonte se Milosehviqi ka b?r? genocid n? ish Jugosllavi, por vet?m tha se, "un? do t? d?shmoj p?r faktet q? di, por do t? mvaret nga stafi i drejt?sis? q? ta gjykoj? n?se veprat e tij jan? apo nuk jan? genocid." Si njeri q? ka patur biseda t? drejt?p?rdrejta me Milosheviqin, Klark pritet q? t? udh?toi p?rsonalisht p?r n? Hag?, kurse Klinton dhe Ollbrajt mund t? japin d?shmi t? in?izuara paraprakisht dhe ato pastaj t? p?rdor?n n? gjyq. P?r d?shmi mund t? ftohen edhe Ri??rd Hollbruku, i d?rguari special i Klintonit n? Ballkan, ish sekretari amerikan i shtetit Uoren Kristofer si dhe lord?t britanik? Oven dhe Kerington. K?ta dy t? fundit, sipas medias britanike mund ta ken? ndihmuar Milosheviqin n? fillim t? luft?s si pjes? e nj? konspirqacioni p?r ta mbajtur ish udh?heq?sin serb si klient n? m?nyr? q? ai t? mbante shuma t? m?dha fundesh n? bankat q? Oven dhe Kerrington kan? qen? t? lidhur n? Angli. Gjykata e Hag?s e ka akuzuar Milosheviqin me lloj-lloj krimesh n? Kosov? dhe Kroaci, por ai ?sht? akuzuar p?r genocid vet?m n? Bosnj?. Fjala genocid p?r her? t? par? ?sht? p?rdorur n? vitin 1944 dhe rrjedh nga fjala greke "genos" (rac?) dhe fjal?s latine "cide" (vrasje), dhe i ?sht? referuar Hollokaustit nazist gjat? Luft?s s? Dyt? Bot?rore. Nj? aktakuz? e till? p?r genocid, sipas kualifikimit t? organeve t? OKB-s? ?sht? e definuar si nj? "akt i b?r? me q?llim p?r t? shkat?rruar, krejt?sisht ose pjes?risht nj? grup komb?tar, etnik, racial apo fetar." Edhe pse Milosheviqi vet nuk akuzohet se ka qen? dorasi n? krimet, Gjykata e Hag?s shpreson q? t?i lidh veprat e atyre q? kan? kryer drejtp?rs?drejti krimet me urdh?rat e Milosheviqit. Deklaratat si ato t? Vojislav Sheshelit me shok? se "pala serbe nuk ka mundur t? nd?rmarr? asgj? pa urdh?r t? Milosheviqit ose pa qen? ai n? dijeni" mendohet se do ta bindin trupin gjykues se Milosheviqi ka qen? forca kryesore pas tmerrit q? kan? b?r? forcat serbe n? Bosnj?, Kroaci dhe n? fund edhe n? Kosov?. N? aktakuz?n e Hag?s kund?r Milosheviqit thuhet se "jan? b?r? vrasje masive t? mij?ra bosnjak?ve dhe kroat?ve" gjat? pushtimit serb t? Bosnj?s n? vitin 1992. Gjithashtu thuhet se "n? shum? territore, udh?heq?sit dhe personat m? t? edukuar t? k?tyre grupeve (boshnjak?ve dhe kroat?ve) ishin v?n? n? thumb? p?r ekzekutim, shpesh me lista t? parapregatitura." Kjo metod? i ngjan asaj t? Hitlerit n? rastet me ebrenj?, gjasht? milion? nga t? cil?t jan? shfarosur nga forcat gjermane gjat? luft?s. Gjykata gjithashtu e ka lidhur Milosheviqin me masakr?n e Srebrenic?s ku jan? vrar? mbi 7,000 burra dhe djelmosha boshnjak? nga forcat serbe n? korrik t? vitit 1995. Gjykata, p?rveq qindra d?shmitar?ve nga e t?r? ish Jugosllavia dhe nga bota, gjithashtu do t?i p?rdor? dokumentat nga bankat greke dhe qipriote p?r t? treguar se si Milosheviqi i ka p?rdor? fondet shtet?rore p?r t?i financuar luft?rat n? Koraci, Bosnj? dhe Kosov?. P?r krimet e luft?s n? Kosov? nga forcat serbe, Milosheviqi ?sht? akuzuar, nd?r t? tjera edhe p?r "krime kund?r njer?zimit," q? ekspert?t thon? se ?sht? nj? aktakuz? shum? m? e leht? p?r ta v?rtetuar n? gjyq se sa ajo e genocidit. Pritet se aktet kriminale t? Milosheviqit dhe forcave t? tij n? Kosov? do t? jet? leht? t? v?rtetohen sepse ai drejt?p?rdrejti i ka komanduar forcat q? kan? kryer spastrim etnik kund?r shqiptar?ve. Kurse, p?r n? Bosnj? dhe Kroaci ai mund t?i faj?soi njer?zit si Radovan Karaxhiqin dhe Ratko Mladiqin se gjoja ata kan? vepruar krye n? vete. Ekspert?t besojn? se nj? shprehje figurative e Milosheviqit gjat? nj? takimi t? tij me komandant?t e NATO-s amerikanin Klark dhe Klaus Neuman t? Gjermanis?, kur ai thot? se "n?se e humbi Kosov?n, m? humb? koka," mund t? jet? shum? af?r realitetit sot. Do t? jet? Kosova, thon? k?ta ekspert?, e cila do ta fundos? Milosheviqin. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine. From kosova at jps.net Fri Dec 21 20:29:00 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 21 20:29:00 2001 Subject: [Prishtina-l] [A-PAL] 203 Albanians Remain in Serb Prisons Message-ID: Albanian Prisoner Advocacy (A-PAL) December 21, 2001 A-PAL STATEMENT 203 Albanians Remain in Serb Prisons Now, this is very interesting! While 203 Albanian prisoners remain in Serbia for their third holiday season-- indicted by artificially created courts (created by Milosevic at the end of the NATO war), the person who was originally in charge of the abduction, massacre, torture, deprivation of liberty and civil rights of these Kosovar citizens is filing a claim at the European Court of Human Rights, claiming violations of his right to liberty and a fair trial. When A-PAL advocates inquired at this same court of human rights as to whether the Albanian prisoners could bring a formal complaint there for the gross, ongoing violations of human rights, they were told that--the FRY, which continues to brutally persecute them, is not a member state, so they can't file a suit against them. This is justice? This is equality? The people who the FRY persecutes have no recourse, no protection under European law? But the citizens of FRY do? Isn't this circular irony strange? Milosevic, as a citizen of FRY, can file a claim against member states, who have not abused his rights in the least, while ordinary citizens who have been tortured, some even to death, by individuals acting on behalf of Serbia's government cannot. Strange, also, is the fact that FRY has applied for membership to the Council of Europe, and their application is being seriously considered, even though the transfer of the 203 Albanians is being endlessly delayed without cause or explanation. Or consequences. Kostunica will not enact this transfer without real consequences. They can be financial and/or political, such as withholding the next installment of funds to the FRY or withholding integration into organizations like the EU and Council of Europe. That is the only hope for justice these 203 ordinary people have. ****************************************************************** from the European Court of Human Rights Before the Strasbourg Court, Mr Milosevic relies on the following Articles of the European Convention on Human Rights: 5 (right to liberty and security), 6 (right to a fair trial), 10 (freedom of expression), 13 (right to an effective remedy) and 14 (prohibition of discrimination). His complaints are directed against his arrest and detention and the proceedings currently conducted against him in the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia. -----> Council of Europe Press Release Council of Europe Press Service Tel. +33 3 88 41 25 60 Fax. +33 3 88 41 27 89 E-mail: PressUnit at coe.int EUROPEAN COURT OF HUMAN RIGHTS 981 21.12.2001 Press release issued by the Registrar Application by Slobodan Milosevic On 20 December 2001 Mr Slobodan Milosevic, former President of the Federal Republic of Yugoslavia, filed an application with the European Court of Human Rights. Mr Milosevic, who was born in 1940, is at present detained in the UN detention centre, The Hague, the Netherlands. Mr Milosevic's application is brought against the Netherlands, where on 31 August 2001 the President of the Hague Regional Court, in summary proceedings taken by Mr Milosevic seeking his immediate release and return to Yugoslavia, found that the Netherlands courts had no jurisdiction. Before the Strasbourg Court, Mr Milosevic relies on the following Articles of the European Convention on Human Rights: 5 (right to liberty and security), 6 (right to a fair trial), 10 (freedom of expression), 13 (right to an effective remedy) and 14 (prohibition of discrimination). His complaints are directed against his arrest and detention and the proceedings currently conducted against him in the International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia. Mr Milosevic is represented by, among others, Mr N.M.P. Steijnen, counsel, of Zeist, the Netherlands. Registry of the European Court of Human Rights F - 67075 Strasbourg Cedex Contacts: Roderick Liddell (telephone: (0)3 88 41 24 92) Emma Hellyer (telephone: (0)3 90 21 42 15) Fax: (0)3 88 41 27 91 The European Court of Human Rights was set up in Strasbourg in 1959 to deal with alleged violations of the 1950 European Convention on Human Rights. On 1 November 1998 a full-time Court was established, replacing the original two-tier system of a part-time Commission and Court. Press Release Council of Europe Press Service Ref: 981a01 Contact: Press Service Tel: +33 3 88 41 25 60 Fax:+33 3 88 41 27 89 pressunit at coe.int internet: www.coe.int/press To receive our press releases by e-mail, contact : Council.of.Europe.Press at coe.int A political organisation set up in 1949, the Council of Europe works to promote democracy and human rights continent-wide. It also develops common responses to social, cultural and legal challenges in its 43 member states. From kosova at jps.net Mon Dec 24 16:52:01 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Mon Dec 24 16:52:01 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_A_ekziston_nj=EB_politik=EB_afatgjate_e_Amerik=EB?= =?iso-8859-1?Q?s_n=EB_Ballkan=3F...?= Message-ID: A ekziston nj? politik? afatgjate e Amerik?s n? Ballkan? Kush ?sht? vendimtar n? politik?n e jashtme - individi apo 'interesi komb?tar?' Isuf Hajrizi (Uashington, 23 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Analist?t politik? dhe studijuesit e politk?s s? jashtme nuk mendojn? se Amerika ka nj? politik? t? definuar afatgjate ndaj Ballkanit. Nuk ekziston nj? interes i thek?suar i administrat?s s? Presidentit Bush p?r k?t? rajon, dhe po t? mos ishin obligimet q? Uashingtoni ka ndaj NATO-s dhe aleat?ve evropian?, administrata aktuale me d?shir? do t? hiqte dor? nga anazhimi n? Ballkan. A do t? thot? kjo se plitika e jshtme mvar?t nga individ? dhe jo nga interesi komb?tar? N? bisedat me tema politike shpesh p?rmended teoria se politika e jashtme e Amerik?s nuk ndryshon shum? pa ma marr? parasysh se cili udheheq?s ?sht? n? Sht?pin? e Bardh?. Pershtypja e till? paragjykon se Uashingtoni ka interesat afatgjata dhe ato asnj?her? nuk ndryshojn?. Po t? merret si shembull Ballkani dhe si e ka trajtuar Amerika k?t? rajon, del se politika e jashtme amerikane n? fakt mvaret m? shum? nga presidenti dhe njer?zit e tij se sa nga 'interesi komb?tar' sidomos kur nj? interes i till? nuk ?sht? i definuar. Po t'i pyes?sh zyrtar?t amerikan? se cili do t? ishte interesi i Amerik?s n? rajon, ata thon? se stabiliteti i Ballkanit p?rcakton stabilitetin e Evrop?s, stabiliteti i s? cil?s ?sht? n? interes t? Amerik?s. N? administrat?n e ish presidentit Bill Clinton, p?r shkak t? disa an?tar?ve t? qever?is? t? prir? nga Medllin Ollbrajt, Ballkani ishte nj? nd?r rajonet m? t? r?nd?sishme ku do t? angazhohej Amerika. N? koh?n kur Amerika vendosi t? nd?rhynte ushtarakisht n? Ballkan, zyrtar?t amerikan? bashk? m? presidentin, ishin t? bindur se Ballkani ishte nj? rajon ku Amerika kishte interesa komb?tare, por k?to interesa kryesisht lidheshin me stabilitetin, demokracin? dhe t? drejtat e njeriut. M? t? ardhur Bushi n? kreun e Sht?pis? s? Bardh?, kjo politik? nuk gjeti mbwshtetje. Shumica e njer?zve n? administrat?n e Bushit -- duke p?fshir? edhe at? vet -- nuk jan? shum? t? interesuar p?r k?t? rajon. Administrata amerikane i vuri d?tyr? vet?s q? sa m? shpejt? t? t?rhiqej nga Ballkani duke filluar me forcat paqeruajt?se n? Bosnj?. Sekretari amerikan i shtetit Kollin Pouel m? m? d?shir? do t? angazhohej diku n? Afrik? p?r shkak t? prejardhjes s? tij afrikano-amerikane, se sa n? nj? vend si Ballkani apo edhe Evropa, ku ai nuk sheh interes t? ve?ant? p?r Amerik?n. K?shilltarja p?r siguri komb?tare, Kondaliza Rajs, edhe ajo nj? afrikano-amerikane, ?sht? m? e interesuar n? marr?dh?njet e Amerik?s me Rusin?. P?r te Ballkani ?sht? nj? vend me probleme t? vazhdueshme dhe m? t? do t? duhej t? merrej Evrope dhe jo Amerika. Por njeriu q? m? s? pakti ka shfaqur interesim n? Ballkanin nga adminsitrata amerikane ?sht? sekretari i mbrojt?s, Donald Ramsfeld, i cili obsesion e ka "luft?n e yjeve," nd?rtimin e t? ashtuquajtur?n "mburoj? mbrojt?se" nga reketat me ngarkes? b?rthamore. Mir?po sulmet terroriste t? 11 shtatorit kund?r Amerik?s, treguan se nganj?her?, ajo q? ?sht? p?rceptuar se ?sht? nj? drejtim i paluhat?sh?m dhe i pwrhershwm n? politik?n e jshtme amerikane mund t? ndryshoj? brenda nat?s. Askush nuk do ta kishte besuar para nj? viti se nj? administrat? me "vlera t? krishtera" do t? b?nte aleanca me shtetet e islamike, disa nga t? cilet m? par? jan? konsideruar si kund?rshtare, p?r t? mos thwn? armiq t? Amerik?s. Disa n? kongresin amerikan q? mednojn? se Ballkani, Evropa dhe NATO jan? esenciale n? politik?n e jashtme amerikane kan? frik? se nj?rzit si Ramsfeldi me Pouellin dhe an?tar?t e tjer? t? ekipit t? Bushit mund ta d?mtojn? influenc?n amerikane n? k?to pika me politik?n e tyre t? "shkuror?zimit." "Pata menduar se nga sulmet terrorite tw 11 shtatorit do t? m?sonim di?ka, por kam frik? se nuk k?mi m?suar gj?," u p?rgjigj n? nj? pyetje t? Z?rit senatori Xhozef Bajden, kryetar i komitetit p?r marr?dh?nje nd?rkomb?tare nw Senat. N? nj? takim me komunitetin shqiptar? n? Nju Jork t? organizaur kwtw javw nga Liga Qytetare Shqiptaro-Amerikane, Bajden tha se Presidenti Bush tani e ka p?rq?ndruar v?mendjen e tij n? Afganistan dhe "e ka nd?rmend q? atje t? q?ndroi p?r nj? koh? shum? t? gjat?." ?sht? fakt se sot Amerika ?sht? nj? sup?rfuqi, e cila kur niset n? nj? drejtim, t? tjer?t e ndjekin pas. Edhe pse pothuaj t? gjitha veprimet nd?rkomb?tare q? jan? nd?rmarr? q? nga dy luft?rat bot?rore, Amerika ka qen? vendimtare, zyrtar?t amerikan?, apo politika amerikane ka treguar se SHBA-t? nuk jan? t? njohura p?r t? q?ndruar n? nj? vend derisa t? zgjidhet problemi. N? Ballkan, ishin amerikan?t q? insistuan n? intervenim, por tani jan? amerikan?t q? po insistojn? q? t? largohen. Amerika?t ngjithashtu jan? t? frustruar m? progresin e ngadalsh?m tw demokracisw n? Ballkan. Ata kan? shprehur pak?naq?si m? zhvillimet n? Bosnj?, ku gjat? gjasht? vjet?ve pas marr?veshjes s? Dejtonit, shum? nga pikat e marr?veshjes ende mbeten t? pajet?suara, ndwrsa korrupcioni wshtw dukuri qw ka shtier rrwnjw tw thella. Nw Kosovw, amerikanwt ishin mw optimistw, por refuzimi i udhwheqwseve politkw pwr tw punuar bashkarist nw krijimin e administratws, nw Amerikw ka shkaktuar indinjatw. Mir?po kritik?t e politik?s s? jashtme amerikane, si Karl Bilt, jan? t? mendimit se problemi kryesor me politk?n amerikane ?sht? "mungesa e drejt?peshimit gjat? kriz?s." N? nj? an?, thot? ai, amerikan?t insistuan n? nj? luft? t? madhe gjith?p?rfshir?se t? NATO-s n? Ballkan, pastaj menj?her? m? von? filluan fushat?n p?r largimin nga ky rajon. Ish kryeprokuri i gjykat?s nd?rkomb?tare p?r krimet e luft?s, Ri?erd Gldstone, ?shtw i mendimit se Amerika si prij?se e politik?s nd?rkomb?tare duhet q? t? reagoj? m? shpejt? ndaj krizave dhe ta kuptoj? se ?do intervenim ushtarak len pas vetit nj? mori problemesh afatgjata "p?r zgjedhjen e t? cilave na mungojn? mjetet." Synimet e politik?s s? gj?r? amerikane n? Ballkan, si demokratizimi i vendi dhe siguria rajonale nuk p?rfshijn? nj? proces, i cili ?sht? i definuar qartas me q?llimet p?rfundimtare, vler?simet e koh?zgjatjes dhe suksesit, si dhe pasojat p?r ata q? nuk i zbatojn?? marr?veshjet. ?sht? b?r? tradit? e nd?rkomb?tar?ve q? p?r konfuzitetin e planit afatgjat? t? tyre p?r Ballkanin, t'i faj?sojn? grupet etnike t? cilet "refuzojn? t? demokratizohen." Nj? shembull tipik ?sht? insistiminw jetwsimin e rezolut?s 1244, e cila jep udh?zime p?r krijimin e insitucioneve t? pavarura, por n? an?n tjet?r nuk lejon q? Kosova t? shpalli pavar?sin? nga "Jugosllavia." Duke mos patur nj? plan t? prer?, nd?rkomb?tar?t e kusht?zojn? nj? pavar?si t? mundhshme t? Kosov?s, me m?nyr?n e sjelljes s? shqiptar?ve ndaj serb?ve. Nj? shembull tipik i k?tij konfuziteti ?sht? nxitimi p?r t'i detyruar shqiptar?t q? t? pajtohen me serb?t n? m?nyr? q? t? krijohet nj? Kosov? multi-etnike para se t? nd?rmirren hapat elementar t? drejt?sis?, sigurisw, t? t? drejtave t? njeriut, arsimit etj. Nj? gj? tjet?r q? mund ta komplikoj? edhe m? shum? situat?n ?sht? fakti se administrata aktuale amerikane nuk duket se ka shum? koordinim midis Bashkimit Evropian dhe SHBA-ve p?r veprimet n? Ballkan. Insitimi amerikan p?r t'u "shkuror?zuar" me Ballkanin duke i t?rhequr paqeruajt?sit, "?sht? nj? s?mundje, nj? kancer i k?saj administrate, e cila po q? se e realizon t?rheqjen totale, do t? kemi edhe nj? luft? tjet?r n? Ballkan brenda kat?r vjet?sh," deklaroi p?r Z?rin nj? an?tar i Kongresit amerikan i njohur mir? m? ??shtjen e Ballkanit. Mir?po, p?rkund?r insistimit amerikan p?r nj? rishqyrtim t? politik?s nd?rkomb?tare ndaj Ballkanit, ministrat e NATO-s jav?n e kaluar u zotuan se mbet?n t? p?rkushtuar ndaj k?tij rajoni p?r nj? koh? t? pacaktuar. Me nj? p?rkushtim t? till? t? NATO-s do t? jet? v?shtir? p?r administrat?n e Bushit q? ta nd?rroj? moton "kemi zbarkuar s? bashku, do t? largohemi s? bashku." From kosova at jps.net Fri Dec 28 18:00:04 2001 From: kosova at jps.net (kosova at jps.net) Date: Fri Dec 28 18:00:04 2001 Subject: [Prishtina-l] =?iso-8859-1?Q?Lajme:_Kongresi_amerikan_si_barometer_p=EBr_sinqeritetin_e?= =?iso-8859-1?Q?_Beogradit?= Message-ID: Kongresi amerikan si barometer p?r sinqeritetin e Beogradit Isuf Hajrizi (Uashington, 27 dhjetor, 2001) Per gazeten Zeri, Prishtine Marr?dh?njet midis Uashingtonit dhe Beogradit kan? marr? kahje interesante. N? nj?r?n an? q? t? dy kryeqytetet po p?rpiqen q? sa m? shpejt t?i p?rmir?sojn? marr?dh?njet si n? "koh?t e kaluara" duke i plot?suar k?rkesat e nj?ri-tjetrit, nd?rsa n? an?n tjet?r, edhe nj?ri edhe tjetri kan? nd?rmarr? veprime q? mund ta ngadal?sojn? p?rmir?simin e k?tyre marr?dh?njeve. Jav?n e kaluar Kongresi amerikan ka miratuar nj? legjislatur? e cila e obligon adminsitrat?n amerikane q? r?i detyroj? t? gjith? p?rfaq?suesit e organizatave nd?rkomb?tare t? financave (Banka Bot?rore, Fondi Monetar Nd?rkomb?tar) q? t? votojn? kund?r asistenc?s p?r shtetet q? nuk i kan? p?rmbushur obligimet ndaj Gjykat?s s? Hag?s. Serbia n? k?t? rast, po q? se nuk i dor?zon t? gjith? t? akuzuarit p?r krimet e luft?s deri me 31 mars, jo vet?m q? nuk do t? merr ndihmat dhe kredit? nga insitutcioniet nd?rkomb?tare monetare, por n? t? njejt?n koh? do t? humb? edhe 115 milion dollar? sa i ka caktuar asaj Kongresi amerikan p?r vitin 2002. Sipas legjislatur?s s? miratuar, Ministria amerikane e financave obligohet q? t? konsultohet me komitetin e kongresit dhjet? dit? para se ta miratoj? ndihm?n p?r "Jugosllavin?." Ndihm?s p?r Serbin? sivjet i ?sht? shtuar edhe nj? "amandament" special q? thot? se Beogradi duhet t?i nd?rpres t? gjitha ndihmat "financiare, politike, t? siguris? dhe ndihma t? tjera q? mund?sojn? mbajtjen gjall? t? institucioneve speciale t? Republik?s Serbe n? Bosnj?." Edhe pse Bashkimi Evropian po p?rpiqet q? ta pengoj? Malin e Zi t? mos ndahet nga Serbia, Kongresi amerikan n? legjislatuar?n e miratuar jav?n e kaluar e ndan ve?mas Podgoric?n, po q? se Serbia nuk i plot?son k?rkesat e marr?veshjes s? Dejtonit p?r t?i dror?zuar kriminel?t e luft?s n? Hag?. T? ballafaquar me nj? situat? t? till?, disa zyrtar? serb? po p?rpiqen q? t? i plot?sojn? kushtet e parashtruara nga Uashingtoni. Kryeministri serb Zoran Gjingjiq u ka b?r? thirrje t? gjith? t? akuzuar?ve serb? t? luft?s q? vullnetarisht t? dor?zohen n? Hag?. N? nj? intervis?t t? diel?n me mediat serbe kryeministri serb ka deklaruar se Serbia nuk do t?i strehoj? edhe me tutje ata t? cil?t jan? paditur nga Gjykata e Hag?s. Mir?po, nd?rsa Gjingjiq ka tentuar q? vazhdimisht t?i plot?soi parakushtet e Per?ndimit n? m?nyr? q? Serbia t? kthehet "me orar? t? plot?" n? insititucionet nd?rkomb?tgare, presidenti jugosllav Vojisllav Koshtunica vazhdon ta kund?rshtoi Hag?n dhe k?rkesat e k?saj gjykate, t? cil?n ai, sikurse Miloseviqi, e ka quajtur "indistucion i drejt?sis? s? t? fortit." Koshtunica edhe me tutje i ka zem?ruar zyrtar?t nd?rkomb?tar k?to dit? duke refuzuar q? ta shkarkoi nga detyra gjeneralin e paditur p?r krime t? luft?s, Nebojsha Pavkovic, i cili, gjat? regjimit t? Milosheviqit, ka qen? arkitekti i planit p?r spastrimin etnik t? Kosov?s. Nj? vednim i till? i Koshtunic?s i ka befasuar nd?rkomb?tar?t t? cil?t e kan? pritur shkarkimin e Pavkoviqit. Presidenti jugosllav gjithashtu mban t? pun?suar presidentin e Serbis? Milan Milutinoviq, i cili gjithashtu ?sht? i paditur i Hag?s p?r krime t? luft?s n? Kosov? bashk? me koleg?t e tij Vlatko Stoilkoviq, ish minister i brensh?m, Nikola Shainoviq, ish z?v?nd?s kryeminister dhe gjeneralin Dragolub Ojdaniq. Koshtunica n? t? njet?n koh?, ?sht? zbrapsur nga nj? premtim q? m? par? i ka dh?n? UNMIK-ut p?r lirimin e t? 203 t? burgosur?ve politik shqiptar? n? Serbi. Sipas burimeve n? kryeqytetin amerikan, presidenti jugosllav synon t? b?j? pazarll?k me k?ta t? burgosur n? koh?n kur t? diskutohen ndihmat amerikane dhe ato nd?rkomb?tare p?r Serbin? para dat?s 31 mars p?r vitin fiskal 2002. Nd?rsa vendimi i Kongresit amerikan synon mbajtjen n? vij? t? drejt? t? zyrtar?ve serb?, t? cil?t n? Per?ndim jan? t? njohur p?r biografin? e tyre zigzake n? politik?, Uashingtoni dhe aleat?t e tij n? NATO n? t? njet?n koh? po p?rdorin edhe karrot?n n? marr?dh?njet me Borgradin. Paqeruajt?sit e NATO-s, n?n udh?zimet e SHBA-ve k?t? jav? n?nshkruan marr?veshjen p?r zvog?limin e zon?s s? ndalimit t? fluturimit (No-fly zone) brenda Serbis? p?rgjat? kufirit me Kosov?n nga 25 km n? 10 km. Nj? vendim i till? po komentohet si nj? hap tjet?r i NATO-s p?r t?i p?rmir?suar marr?dh?njet me ish armikun e vjet?r ? Serbin?. Zvog?limi i zon?s s? fluturimit vjen disa muaj pasi q? NATO e kishte eliminuar zon?n tok?sore t? siguris? prej 5 kilometrash p?gjat? kufirit Serbi-Kosov?. Z?dh?n?sit e NATO-s kan? deklaruar se shpresojn? q? s? shpejti ta eliminojn? t?r?sisht edhe zon?n e fluturimit brenda Serbis?. P?rfaq?suesi serb p?r Kosov?n, Nebojsha Qoviq e ka quajtur k?t? zvog?limin e zon?s s? fluturimit nj? "arritje sinjifikative," e cila do t?i mund?soj? Serbis?, "rrug?n drejt? miq?ve t? vjet?r pas t? gjitha atyre q? kan? ndodhur n? dhjet? vjet?t e fundit." Nd?rsa deklaratat e zyrtar?ve serb? si Qoviq dhe Gjingjiq jan? t? mir?s?ardhura n? Per?dnim, k?saj here, fjal?t e tyre duhet t? shnd?rrohen n? vepra para se Beogradi t? merr? viz?n e aleatit besnik t? Per?ndimit. K?saj here n? krye t? detyr?s p?r ta verifikuar sinqeritetin e Serbis? ?sht? v?n? Kongresi amerikan. Ky shkrim mund te ribotohet me kusht qe te theksohet autori dhe gazeta Zeri, Prishtine.